inledning 49 på religion som en religionsrätt med olika normer. Law and Religion-skolan betraktar däremot religionen ur ett mer post-modernt synsätt där man mer övergripande analyserar religionens roll i samhället.83 Vad gäller de rättskulturella aspekterna har den finske rättsteoretikern Kaarlo Tuori utarbetat en förklaringsmodell där rätten delas upp i tre olika nivåer. Tuori utgår från att rätten för det första utgörs av en ytnivå. Denna omfattar gällande domstolsavgöranden, lagar och rättspraxis. Förändringar sker ständigt. Därefter kommer en rättskulturell nivå som innefattar juridiska läror, begrepp och principer, det vill säga allt det som gör juridiken till en expertkultur. Argumentationsmönster och grunder för beslutsfattande utgör också en del av rättskulturen, och båda dessa element är centrala för min undersökning. Här sker förändringar mer långsamt och den nationella rättskulturella nivån är en stabilare och mer generell nivå än ytplanet. Längst ned återfinns djupstrukturen. Denna utgörs av fundamentala tankemönster och idéer som i mångt och mycket är både gamla och transnationella. Djupstrukturer kan också förändras, men det rör sig då ommycket långsamma förändringar. Den sista nivån är både stabilare i tiden och generellare i rummet än vad rättskulturen är. Även djupstrukturen är tillämplig på 1600-talets testamentsrätt avseende religionens påverkan på juridiken.84 Begreppet rättskultur är användbart för att undersöka hur olika normer, värderingar, mentaliteter och attityder präglar rätten och rättsuppfattningen vid en viss tidpunkt: vilka regler är giltiga och varför är de det? Vår tids rättskulturdiskurs inleddes av den amerikanske rättshistorieprofessorn Lawrence M. Friedman i slutet av 1960-talet. Viss kritik har riktats mot Friedmans sätt att använda begreppet. Kritikerna menade bland annat att han inte tog tillräcklig hänsyn till politisk och ideologisk påverkan på rätten.85 Ett annat angreppssätt vad gäller rättskulturer är att, som den engelske rättsteoretikern Roger Cotterrell, undersöka ”rättsliga ideologier” för att identifiera värdeelement, idéer och värdestrukturer. Begreppet rättsideologi bör uppfattas i vid mening och det omfattar både rättsliga, religiösa, ekonomiska och politiska ideologier.86 De rättsliga ideolo83 Berman, Harold J. 2000 s. 1ff. 84 Tuori, Kaarlo 1997; Tuori, Kaarlo 2002. 85 Modéer, Kjell Å. 2000b s. 388ff. 86 Man bör ha i åtanke att begreppet inte är liktydigt med rättslig doktrin, se Cotterrell, Roger 1996. Ett liknande synsätt återfinns även hos Legrand, Pierre 1996 s. 57f och 64.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=