inledning 43 enskilda fallet, särskilt i svåra och känsliga fall som testamentsmålen ofta var. Denna typ av argumentation skedde ofta med andra argument än de rent juridiska. Den traditionella rättshistoriska forskningen har i första hand undersökt lagar och normer, men på senare tid har de rättskulturella aspekterna, däribland den juridiska argumentationen i ett vidare perspektiv, alltmer uppmärksammats i flera olika undersökningar.65 De civilrättsliga rättsfallen från den tidigmoderna perioden har i den rättshistoriska forskningen inte alls uppmärksammats i samma utsträckning som brottmålen. Men faktum är att de civilrättsliga målen stod för majoriteten av de mål som avgjordes i domstolarna under 1600-talet.66 För att fullt ut kunna förstå helheten av rättssystemet är det därför viktigt att beakta alla typer av mål, annars föreligger en risk för en snedvriden syn på dåtidens rättsliga tvister och rättsliv.67 Det saknas även rättshistoriska studier av hur hovrätterna arbetade inifrån, eller hovrätternas vardagsliv om man så vill. Trots att Svea hovrätt var betydande för den rättsliga utvecklingen i Sverige från 1600-talet och framåt, har hovrätten som institution hittills undersökts mycket sparsamt.68 Det finns inte heller några nyare studier av hur hovrätten uppfattade och utvecklade den svenska rätten genom sin dömande verksamhet.69 Detsamma gäller testamentsanvändningen och testamentsrättens utveckling i Sverige.70 En undersökning av lagarna och domstolsorganisationen under en viss period kan ge en bild av hur rätten var utformad. Men ger det en tillräcklig bild? Under lång tid nöjde sig den rättshistoriska forskningen med att endast beskriva rättsreglerna, men enbart lagarna kan enligt min mening inte ge en fullständig och relevant bild av varken rättskipningen eller rättskulturen. Det förekom ju att domarna inte följde den skrivna rätten, särskilt i hovrätten där domarna hade rätt att leuterera och därmed frångå den skrivna rätten. Det förekom även att konflikter avgjordes utanför domstolarna, bland annat genom dueller (duellerna var dock ett privilegium 65 Se t.ex. Juristische Argumentation, Argumente der Juristen2006 samt Rudolph, Harriet 2004 s. 347-374. 66 Jarrick, Arne – Söderberg, Johan 1998 s. 26f. 67 Se t.ex. Jarrick, Arne – Söderberg, Johan 1998 s. 26f; Ågren, Maria 1988 s. 481ff; Österberg, Eva 1993 s. 201ff. 68 Lappalainen, Mirkka 2007 s. 151. 69 De senaste undersökningarna gjordes på 1960-talet av framförallt Stig Jägerskiöld (se käll- och litteraturförteckningen). 70 De senaste undersökningarna gjordes på 1910-talet av Åke Holmbäck och Carl Gunnar Bergman (se käll- och litteraturförteckningen).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=