RB 70

inledning 41 Två aspekter är centrala för undersökningen. För det första, hur sågrättsbildningenut beträffande testamentsmålen i Svea hovrätts dömande verksamhet?56 Rättsbildning är ett aktuellt forskningsområde inom den europeiska rättshistoriska forskningen. Den tyske rättshistorikern Albrecht Cordes har till exempel nyligen initierat ett stort projekt vars syfte är att kartlägga rättsbildningen i den tyska rikskammarrättens dömande verksamhet.57 Hur utvecklade Svea hovrätt testamentsrätten genom sin dömande verksamhet? Hur hanterade hovrätten frågor om formkrav beträffande testamentsurkunden och omfattningen av testamentsdispositionen? Detta var två av flera praktiska frågor som inte var lagreglerade under 1600-talet. Praxis på området var också både oklar och skiftande när det gällde frågor beträffande vittnen, skriftlighet och registrering. Frågan om registrering eller inte av testamenten är aktuell än idag. I många länder krävs att ett testamente skall registreras hos någon myndighet för att gälla.58 Men i Sverige har det aldrig funnits något officiellt testamentsregister, och registrering har följaktligen inte heller varit något formkrav för att ett testamente skall vara giltigt.59 Detta medför att många testamenten går förlorade av olika anledningar: testator kan ha förvarat testamentet på ett sådant ställe att det inte hittas, missnöjda arvingar kan ha förstört testamentet, originalurkunden kan ha försvunnit på andra sätt och så vidare. Det finns frivilliga och oberoende register, som dels innehåller uppgifter 56 Rättsbildningen är en del av normbildningen, men de är inte identiska. Med rättsbildning avser jag domstolen i rättstillämpningen (kontexten) medan jag med normbildning avser lagstiftarens slutprodukt (texten). 57 Projektet beskrivs på http://www.hoechstgerichtsbarkeit.rub.de/RKG_Hilfethemen. html den 16 april 2012. 58 Centrala testamentsregister finns exempelvis i Danmark, Frankrike, Spanien och Österrike (Hemställan om lagändringar avseende bouppteckningar och testamentsregister s. 44ff). I och med 1686 års testamentsstadga infördes formkrav på att testamentet skulle visas upp för vederbörande domstol i närvaro av testators arvingar, och dokumentet blev därigenom bevakat (1686 års testamentsstadga p. 10 (Schmedeman s. 995). Bevakningsförfarandet av testamenten fanns kvar fram till 1989 då paragraferna 14:1-3 i ÄBupphävdes genom lag 1989:308. 59 Testamenten registrerades emellanåt i häradsrätternas och rådhusrätternas småprotokoll. Småprotokollen var protokoll som rörde t.ex. lagfarter, inteckningar, förmynderskap, äktenskapsförord, morgongåvor, bouppteckningar och testamenten. Dessa protokoll var ursprungligen införda i de ordinarie domböckerna, men protokollfördes från 1875 i egna serier. Införande i småprotokollen var som sagt inget formellt krav för testamentets giltighet. I Svea hovrätts arkiv finns även en serie med handlingar angående adliga testamenten under perioden 1628-1868. Samlingen innehåller dock i princip inga testamenten från perioden 1640-1690 (E X(SHA, RA)).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=