inledning 37 fideikommissinstitutet samt den ökade och förändrade användningen av testamenten och morgongåvor. Religionen spelade en viktig roll för både samhällsutvecklingen och den rättsliga utvecklingen under undersökningsperioden. Redan under medeltiden bidrog de katolska prästerna till att ett europeiskt rättsligt tankegods recipierades i Sverige och förändrade synen på rätten. Religionen var också en betydelsefyll faktor i konsolideringen av den tidigmoderna staten. 1634 års regeringsform betonade enhetligheten i religionen som en viktig förutsättning för landets välgång: ”en stark uniformitet inom religionen som ett villkor för statens fortbestånd”.46 Staten och kyrkan sågs som en helhet, och kyrkans övergång från katolicism till protestantism präglade samhällsutvecklingen både politiskt och religiöst.47 Genom reformationen och Luthers tvåregementslära blev kyrkan en integrerad del av statsapparaten. Under 1600-talet sågs de världsliga och kyrkliga instanserna som en helhet. Staten skyddade kyrkan, och kungen fick en gudomlig bekräftelse på sitt ämbete genom kröningen. En enhetlig religion höll samman stormaktsväldet, och prästerskapet upprätthöll ideologin i staten. Prästerna hade en för statsmakten viktig administrativ kontrollfunktion. Kyrkan fungerade bland annat som informationskanal mellan kronan och allmogen. Prästerskapet förkunnade både den kyrkliga och den världsliga maktens påbud. Nya lagar och förordningar lästes upp för kyrkobesökarna från predikstolen.48 Formellt sett rådde religionstvång för svenska undersåtar under 1600-talet. Utan kyrkans medverkan hade troligen enväldet fallit sönder relativt snart. Samtidigt medförde detta att de medeltida kyrkostrukturerna levde kvar även under 1600-talet. Biskoparna hade, reformationen till trots, en relativt stark ställning. Särskilt efter Gustav Vasa död 1560 stärktes deras inflytande på nytt. Den kyrkliga uppdelningen var viktig även för den profana rätten.49 Det religiösa inflytandet satte även sin prägel på lagstiftningen, däribland testamentsrätten. Som ovan nämnts innehöll testamentena många gånger hänvisningar till bibelcitat såsom ett försvar eller motivering för rätten att testamentera. På landsbygden var prästen ofta den ende skriv46 Behre, Göran m.fl. 2003 s. 141. Kyrkans inflytande över rättskipningen diskuteras också i Sundin, Jan 1992. 47 Angående kyrkans och religionens ställning i Sverige under 1600-talet, se vidare i t.ex. Sveriges kyrkohistoria 4. Enhetskyrkans tid. 48 Reuterswärd, Elisabeth 2001. 49 Jfr Åqvist, Gösta 1989.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=