justitia et prudentia, kapitel 1 36 skälen övervägde de rent känslomässiga. Omgifte var mer förekommande bland bönderna än bland de tre övriga stånden. Detta kan, förutom de rent ekonomiska aspekterna, förklaras med att till exempel adeln hade svårare att hitta lämpliga giftermålspartners än vad bönderna hade. Adeln hade oftast också bättre ekonomiska villkor, och änkan/änklingen omgavs av tjänstefolk som hjälpte till med de praktiska göromålen. Omgifte fick emellertid först ske efter det att vissa rättsliga aspekter hade uppfyllts. Sorgetiden (ett år för änkor och ett halvår för änklingar enligt 1686 års kyrkolag) skulle iakttagas, och dödsboet skulle skiftas innan man fick träda in i ett nytt gifte så att bröstarvingarna fick ut sitt rättmätiga arv.43 En vanligt förekommande anledning till upprättande av testamente under 1600-talet var just att man ville undvika en konkurrenssituation mellan barnen från olika äktenskap vid ett kommande arvsskifte.44 Sveriges deltagande i krigen på den europeiska kontinenten, de svenska studenternas peregrinationer – utländska studieresor – samt förekomsten av utländska lärare vid de svenska universiteten, medförde att svenska jurister kom i kontakt med ett nytt rättsligt tankegods under 1600-talet. Den allmänna eller lärda rätten, ius commune (den tyska varianten av ius commune benämndes gemeines Recht), påverkade den rättsliga utvecklingen under perioden. Ius commune användes som begrepp för den bearbetning av den romerska rätten och den kanoniska rätten som utvecklats i Bologna under 1100-talet, och som fick inflytande i stora delar av Europa under medeltiden. Den hade inte minst betydelse för den ”judiciella revolutionen” som ägde rum i Europa med början under 1500-talet, och innebar en övergång från medeltida lokalt förankrade domstolar till ett alltmer centraliserat och professionaliserat rättssystemmed akademiskt utbildade jurister. För svenskt vidkommande ägde dessa rättsliga förändringar rum främst under 1600-talet, och medförde nya förutsättningar för rättsbildningen.45 Beträffande min undersökning var dessa förändringar särskilt tydliga på familjerättens och fastighetsrättens områden. Dessa rättsområden kännetecknades av luckor och brister hos den äldre svenska rätten, och var därför i behov av modernisering. Flera nya – många gånger privaträttsliga – rättsinstitut togs därför upp och implementerades i det svenska ståndssamhället. Som exempel kan nämnas bruket av dueller och 43 Gaunt, David 1996 s. 174f och 182ff. 44 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 13f. 45 Österberg, Eva - Sandmo, Erling 2000 s. 9-26.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=