justitia et prudentia, kapitel 6 354 de testamentsrättsliga målen under hela undersökningsperioden. Den bibeltext som var mest central för testamentsrätten var Gal. 3:15, som användes för att motivera rätten till avtalsfrihet. Religionens roll som rättskälla har omnämnts sparsamt i tidigare undersökningar av 1600-talets rättillämpning, men spelar en betydande roll i rättsbildningen kring testamentet.1202 Tidigare undersökningar av brottmål har visat att det var vanligt förekommande under 1600-talet att hovrätten genom leuteration och arbitrering samt genom att hänvisa till billighet och skälighet kunde mildra följderna den stränga straffrättens bestämmelser.1203 Även i de undersökta testamentsmålen spelar billighetsavgöranden en viktig roll. Billighetsavgöranden tycks också bli mer frekventa ju mer man närmar sig slutet av 1600-talet. Rättsliga ställningstaganden baserade på billighet och skälighet var en fruktbar utväg för hovrätten när den skrivna rätten inte gick att tillämpa i det aktuella fallet. Svea hovrätt strävade genomgående efter att uppnå skäliga avgöranden i testamentsmålen. Hovrätten förde skälighetsdiskussionerna utan att samtidigt hänvisa till stadganden i exempelvis Corpus juris civilis. Argumentationen vilade snarare på naturrättsliga tankegångar, som alltså spelade en viktig roll för testamentsrättens utveckling. Detta står i överensstämmelse med det synsätt som rättshistorikerna Ole Fenger och Heikki Ylikangas presenterade beträffande rättsutvecklingen i Sverige under 1600-talet (se avsnitt 1.5). Båda var av uppfattningen att det för det svenska 1600-talets vidkommande snarare rörde sig om en påverkan från naturrätten än om ett direkt upptagande av romersk rätt.1204 I hovrättsprotokollen beträffande testamentsmålen återfanns ofta en tämligen fri argumentation kring rättskällorna. Rättens ledamöter fokuserade inte på enstaka lagrum och paragrafer utan förde en mer allmänt hållen diskussion med utgångspunkt i lands- och stadslagens bestämmelser. Centralt för utläggningarna var vad som var skäligt i det specifika fallet. Billigheten var ett ofta anfört argument när det gällde förhållandet mellan barn och föräldrar. Den ovannämnde Johan Stiernhöök diskuterade frågan om föräldrars vård och omsorg av sina barn i sitt verkOm svears och götars forna rätt (1672). Stiernhöök konstaterade att ”[i]nga lagar [kan] föremened, horsbrott och sedlighetsbrott av olika slag. 1202 Beträffande tidigare undersökningar, se t.ex. Jägerskiöld, Stig 1963d, 1203 Lindberg, Bo H. 1992; Thunander, Rudolf 1993 s. 195-203. 1204 Fenger, Ole 1965 s. 197f; Ylikangas, Heikki 1975 s, 239ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=