sammanfattande analys 351 rare som ett redskap för en nytolkning av den äldre svenska rätten än som en auktoritativ rättskälla. För det tredje spelade de naturrättsliga teorierna en stor roll för hovrättens rättstillämpning och rättsbildning. Upptagandet av de naturrättsliga lärorna sammanföll med en period då den svenska rätten genomgick en judiciell revolution. Naturrätten var ett viktigt redskap för hovrättens rättsbildning, inte minst vad gällde synen på avtalsfriheten och billighetsresonemang. Genom hänvisningar till naturrättsliga teorier kunde den äldre svenska rätten utvecklas utan att ny lagstiftning behövdes. Metoden ändrade egentligen inte den skrivna rätten, men var ett viktigt hjälpmedel för nytolkning (se avsnitt 6.2). Suum cuique-läran är också central för förståelsen av testamentsrätten under 1600-talet. Det uppkom olika sorters tvister hos olika stånd, och varje grupp brottades med sina egna specifika problem. Även här spelade traditionen en viktig roll då privilegielagstiftningen hade sina rötter i den medeltida rätten. Den återfinns redan i landskapslagarna med deras bestämmelser för olika grupper i samhället. Detta var alltså inte uteslutande ett tidigmodernt fenomen utan utvecklingen hade en äldre förankring. Suum cuique-principenmöjliggjorde också att skilda samhällsgrupper kunde göra sin egen tolkning av vad begrepp som äganderätt och egendom innebar. En och samma syn på egendomsordningar passade inte alla samhällsgrupper och aktörer lika bra. Aktörernas skilda maktpositioner och intressen färgade istället deras olika tolkningar av begreppet egendom. Det fanns vid samma tidpunkt inte en gällande ordning utan flera.1195 Ett tydligt brytningsskede med den tidigare synen på frågor kring jord, egendom och äganderätt framträdde just under 1600-talet. För att inte misstolkas får därför begreppen betraktas som ett konglomerat av föränderliga rättigheter och skyldigheter, vars innehåll varierade i tid och rum. Samtidigt blev individualismen allt starkare ju längre in på 1600-talet man kommer. Individen blev viktigare än den grupp som individen tillhörde. Detta märktes både inom det juridiska tänkandet vad gällde synen på äganderätten och egendomsfrågor och inom religionen, där till man mot slutet av 1600-talet kunde skönja de första tecknen på pietism.1196 Naturrätten förespråkade att privategendom var en naturlig rättighet, något 1195 Ågren, Maria 1997a s. 41. 1196 Englund, Peter 1989 s. 172.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=