justitia et prudentia, kapitel 6 350 under 1600-talet med nya möjligheter till appellation, hovrättens uppbyggnad samt hovrättsprocessens utformning. Många 1600-talsjurister hade studerat utomlands och tog med sig främmande rättsligt tankegods hem till Sverige. På kontinenten recipierades den romerska rätten och fick nya användningsområden. Utvecklingen av den svenska testamentsrätten hade dock litet gemensamt med den testamentsrätt som kom till uttryck i den romerska rätten. Terminologin överensstämde till viss del, men de materiella rättsreglerna tillämpades inte av hovrätten.1191 Bestämmelserna var för formalistiska för att kunna tillämpas i 1600-talets stormaktssamhälle, och den romerska rätten erbjöd i detta avseende ett opraktiskt regelverk.1192 Möjligen använde sig hovrättens ledamöter av romerskrättsliga stadganden från andra rättsområden än testamentsrätten i uttolkandet av den svenska testamentsrätten, men detta kom sällan till explicit uttryck i hovrättens akter. Ett av de få mål där hovrätten uttryckligen stödde sitt resonemang på romerskrättsliga källor var mål 125 Rothman mot Lillienhoff, där referenten Bengt Gyllenanckar hänvisade till Ulpianus i en diskussion kring huruvida ett inbördes testamente var att betrakta som ett avtal enligt den romerska kontraktsrätten eller inte.1193 I övriga testamentsmål lyser emellertid hänvisningarna till den romerska rätten med sin frånvaro. Hovrätten använde sig som sagt av romerskrättsliga termer i testamentsmålen. Bruket av romerskrättslig terminologi behöver inte nödvändigtvis vara ett tecken på en allomfattande romerskrättslig påverkan och att hovrätten stödde sig på den romerska rätten som sådan i sin rättstillämpning. Snarare är det ett uttryck för den lärda domstol som Svea hovrätt var, för hovrätten ger ofta begreppen en ny och annan innebörd i sin egen dömande verksamhet. Som exempel kan nämnas synen på laglotten (legitima) och formerna för överklagande av ett otillbörligt testamente (querelam inofficiosum testamentum). Stig Jägerskiöld hävdade i sina undersökningar att förekomsten av ett latinskt ord var ett bevis för att hovrätten grundade sitt ställningstagande på romersk rätt. I enlighet med Ole Fenger anser jag att det är att göra en för snäv tolkning.1194 De romerskrättsliga begreppen fick som sagt ett nytt innehåll i hovrättens rättsbildning, och fungerade sna1191 Förhållandena tycks ha varit desamma beträffande den engelska testamentsrätten under 1600-talet (Addy, John 1992 s. 8). 1192 Servais, Paul 2002 s. 155f. 1193 Mål 125 Rothman mot Lillienhoff, CRden 11 december 1679 s. 146v (SHA, RA). 1194 Fenger, Ole 1965 s. 194.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=