sammanfattande analys 347 hade inga egna barn och ville därför att broderns frillobarn Gustav och Märta skulle ärva henne. Då brorsbarnen inte hade någon legal arvsrätt efter Sofia, valde hon att istället testamentera egendomen till dem.1183 De rättsliga diskussionerna kring de oäkta barnens arvsrätt, eller snarare icke existerande arvsrätt efter sina föräldrar, återkom under 1800-talet i samband med försöken att reformera arvsrätten. På 1840-talet ville de mer reformvänliga krafterna upphäva ÄB 8:7 i 1734 års lag som reglerade de oäkta barnens arvsrättsliga ställning. Då lagberedningen inte kunde enas om en ny utformning av lagrummet blev testamentet återigen en räddningsplanka. När förbudet att testamentera arvejord upphävdes 1857 öppnades dessutom nya möjligheter att utan restriktioner testamentera all sin egendom till vemman ville, såvida man inte hade några bröstarvingar vars laglott skulle beaktas.1184 Både under 1600-talet och under 1800-talet blev alltså testamentet en lösning som både de konservativa grupperna och de mer reformvänliga kunde acceptera: de konservativa behövde inte gå med på direkta ingrepp i de arvsrättsliga bestämmelserna samtidigt som de oäkta barnen gavs en reell möjlighet att ärva sina föräldrar. De för den tidigmoderna dygdelärans rättsligt relevanta dygderna Justitia och Prudentia (rättvisa och vishet) kan användas för att synliggöra testamentsrättens utveckling i Svea hovrätts dömande verksamhet under 1600-talet.1185 I vilken utsträckning kännetecknades hovrättens rättsbildning och rättsillämpning av dessa två begrepp? För svenskt vidkommande kännetecknades perioden 1640-1690 av professionalisering och förrättsligande genom en successivt förändrad rättskultur. Domstolsorganisationen hade fått en tydligare struktur genom hovrätternas etablering, juristerna vid de högre instanserna var i allt större utsträckning juridiskt utbildade och den extensiva rättskälleläran dominerade rättstillämpningen vid överrätterna. Övergången från naturahushållning till en mer penningbaserad ekonomi hade skapat ett behov av nya 1183 Mål 34 Thuresson och Thuresdotter mot Bonde och Kyle, revisionsakt den 17 november 1663, Sofia Lilliesparres testamente från 1642 s. 22f (JRA, RA). 1184 Nygren, Rolf 1994 s. 468. 1185 Ellenius, Allan 1984 s. 175-213. 6.1 Justitia: Testamentsmålen och hovrättens rättskultur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=