sammanfattande analys 345 Vad gällde testamentsdispositionen och fördelningen av egendom i testamentena, finns det inga märkbara skillnader mellan testamenten gjorda av män och testamenten gjorda av kvinnor. I de undersökta fallen hade testatorerna likartade syften med testamentet, det vill säga möjliggöra att själv få bestämma över fördelningen av den egna egendomen vid ett kommande arvskifte. Parterna i testamentstvisterna kan delas in i två huvudgrupper: dels mål med änkan och barnen som kärande och svarande, dels tvister mellan syskon. Det faktum att hustrun inte ärvde sin make enligt den legala arvsordningen bidrog säkerligen till detta. Den efterlevande änkan tvingades många gånger att försöka få ut vad hon kunde vid arvskiftet. Andelen kvinnliga parter i testamentsmålen är också högre än andelen kvinnliga parter i andra hovrättsmål.1177 Bland de undersökta målen förekommer inga fall där testamentet användes för att göra bröstarvingar helt arvlösa. Att helt förneka de egna barnen sin rätt till arv var något som Svea hovrätt inte accepterade då det enligt hovrättens uppfattning stred mot alla gällande rättsordningar. Däremot användes testamenten som ett redskap för att differentiera fördelningen av arvet på ett sätt som den legala arvsordningen och den skrivna rätten inte tillät. Vissa bröstarvingar fick mer och andra mindre, allt utifrån omständigheterna i det speciella fallet. Vissa testatorer ville till exempel av olika anledningar gynna ett barn framför de andra. Som exempel kan nämnas mål 59 Gyllenstierna mot Kohl. År 1662 upprättade Görvel Gyllenstierna ett testamente till förmån för sin make och hans sex söner från ett tidigare äktenskap. Ett av barnen, Petrus, stod Görvel närmare än de andra och tilldelades därför en större del av Görvels egendom: ”[I]agh min H. K. Mans Barn alle älskar och för mine erklarar: Lichwäll kan Jagh icke döllia Uthan måste bekänna migh mehra älska holla af Petrus Kohl än dhe andre”.1178 Ett annat exempel återfanns i mål 69 Norfelt mot Örn. Catharina Nilsdotter Örn intygade i sitt testamente från 1662 att hon älskade alla sina tre barn lika mycket, men hon ville ändå gynna sin dotter Maria vid ett framtida arvskifte. Catharina motiverade detta med att dottern hade haft det besvärligt och behövde hjälp med att få ordning på sitt liv: ”lijkwäll eme1177 Jfr Ågren, Maria 2009 s. 47. 1178 Mål 59 Gyllenstierna mot Kohl, mål 59 Gyllenstierna mot Kohl, revisionsakt den 9 november 1664, Görvel Gyllenstiernas testamente från den 8 maj 1662 s. 24r (JRA, RA).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=