testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 339 sammanlefwat.”1167 Makarna Hoghusen hade hållit sig inom lagens ram, släktingarna skulle så småningom få ut sin del av arvet och det inbördes testamentet var giltigt. Ett revisionsmål från 1669 blev avgörande för tillkomsten av 1669 års resolution om inbördes testamenten. De barnlösa makarna Lorentz och Maria Engelbrechtsson hade 1662 upprättat ett inbördes testamente avseende sin avlingeegendom. Testamentet kompletterades 1664.1168 Den av makarna som överlevde den andre skulle få all egendom, och få rätt att ha denna i ostörd besittning från den andres arvingar. Testamentet var korrekt bevittnat och underskrivet med bådas namnteckningar. Det infördes i protokollen för Stockholms stad året därpå. Lorentz dog 1666, och Maria gifte därefter om sig med Carl Ekebom. När Lorentz släktingar fick höra att han hade avlidit, vände de sig till domstol. De hävdade att de var Lorentz närmaste arvingar och därmed berättigade till arvet. En ömsesidig förlikning ägde rummellan änkan ochmannens släktingar, men de senare ångrade sig och ville ha ut en större del av arvet.1169 Rättsfrågorna i målet var flera: hade arvingarna skäl att riva upp den tidigare förlikningen? Var det inbördes testamentet som sådant giltigt eller inte? SkulleLLJB9 eller STLÄB19 tillämpas? Beträffande testamentet hävdade Lorentz arvingar att det skulle tolkas så att Maria skulle ha Lorentz egendom i sin besittning under sin livstid, men att den sedan skulle återgå till hans arvingar. Änkan skulle alltså inte få den med full äganderätt utan bara med nyttjanderätt. De ville vidare att testamentet i enlighet med STLÄB19 skulle reduceras till att omfatta endast en tredjedel av Lorentz egendom. Annars gick arvingarna helt miste om sin arvslott vilket stred mot både den svenska lagen och alla andra kända rättsordningar. Maria ansåg att testamentet endast omfattade avlinge och därför borde behandlas enligt bestämmelserna i LLJB9. Men kärandesidan betonade att lagrummet primärt behandlade jord på landsbygden. Visst kunde man accep1167 Mål 161 Hoghusen mot Hoghusen, revisionsakt den 14 november 1687 s. 31r (JRA, RA). 1168 Mål 72 Andersson mot Ekebom, revisionsakt den 11 november 1669 s. 29-31 (JRA, RA). 1169 Mål 72 Andersson mot Ekebom, revisionsakt den 11 november 1669 citationen (JRA, RA). Andersson mot Ekebom: Landslag eller stadslag?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=