justitia et prudentia, kapitel 1 33 barn istället liknades vid olika blommor och örter. Tillfällesdikterna omgärdades alltså av ett tydligt social regelverk. Dikterna innehöll också vanligtvis kraftfulla uttryck om döden, olika sätt att dö på, dödstimmens ovisshet men dödens visshet samt ibland ingående skildringar av kroppens förvandling efter döden.32 Bland andra diktaren Lasse Johansson Lucidor publicerade en mängd gravskrifter med ingående beskrivningar av människans oundvikliga öde: ”Hijt Jordemaskar hijt! Här kunn’ I rättligh lära/ Hur fåfängt all ting är/ gods/ högheet/ fägring/ ähra.”33 Ett testamente var och är en disposition för dödsfalls skull (mortis causa), en så kallad dödsrättshandling, och är i princip den enda dödsrättshandling som har varit accepterad i den svenska rättsordningen. Dispositioner mortis causa börjar gälla först när avtalsparten har avlidit. Ett testamente kan beskrivas som ett ensidigt förordnande, varigenom en person (testator) förfogar över sin kvarlåtenskap eller en del av den, och genom ett testamente ger uttryck för sin yttersta vilja avseende kvarlåtenskapen. Förordnandet träder alltså i kraft först efter testators död och kan fram till dess återkallas eller ändras av testator.34 32 Hansson, Stina 1997 s. 69. 33 Gravskriften ”Oundwijklige Dödens Öde” till minnet av Elisabetha Juliana Strijk 1671 (Lars Johanson(Lucidor). Samlade dikter s. 216). 34 Agell, Anders 1993 s. 11. Motsatsen till dispositioner mortis causa är dispositioner inter vivos (avtal mellan levande; under livstiden). Skillnaden mellan dessa två former är viktig då de arvsrättsliga reglerna enbart är tillämpliga för dispositioner mortis causa (Lødrup, Peter 2002 s. 260). Förgängligheten var ett centralt tema i likpredikningar och gravdikter långt in på 1700-talet. Bilden är hämtad från den likpredikan som hölls över den artonårige Fredrik Trolle, hans två yngre systrar Brita Sophia och Elisabeth Augusta samt syskonens moster Fredrica Harmens. De omkom vid en tragisk drunkningsolycka i Torups sjö i maj 1775 då deras roddbåt kantrade. På bilden ses hur en hand släcker livets ljus, och klassiska vanitas-symboler såsom timglas, vissna blommor och liemän finns också med. Texten lyder Omnia sunt vana (”Allt är fåfänglighet”).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=