testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 317 gjorde en utläggning omaequitas. Han refererade även till Alexander den store och dennes äktenskap med Roxane, som var giltigt trots att de tillhörde olika stånd.1077 Svea hovrätt godkände Görvels testamente vad gällde den lösa egendomen. Den fick hon disponera fritt över i enlighet med landslagens bestämmelser. Men borttestamenterandet av de fasta arvegodsen stod däremot i strid med landslagen, adelns privilegier och tidigare prejudikat, och kunde därför inte gillas av hovrätten. David Kohl och hans söner hade ingen rätt att ställa några krav på den egendomen. Dessutom dömdes Kohl till böter för att ha brutit mot adelns privilegier då de inte på ett korrekt sätt fått släktens samtycke vid äktenskapets ingående.1078 Hovrättsdomen bekräftades av Kungl. Maj:t och rådet 1664.1079 Enligt landskapslagarna utlovades morgongåvan (dotalitium) redan på fästningsstämman när äktenskapsavtalet slöts mellan kvinnans målsman, giftomannen, och fästmannen. På 1600-talet utgavs morgongåvan vanligtvis till bruden på morgonen efter bröllopet. Som rättslig strategi betraktad, var morgongåvan ett centralt institut inom familje- och arvsrätten under 1600-talet, särskilt bland de högre skikten i samhället där morgongåvan lade grunden till en slags fördelningspolitik avseende familjens egendom. Morgongåvan kunde också användas som en rättslig strategi för att kringgå den legala arvsordningen.1080 Till skillnad från andra gåvormellan makar var morgongåvan både lagstadgad och obligatorisk. Morgongåva var en typ av benefik jordöverlåtelse som erhölls utan motprestation. Den kunde bestå av såväl fast som lös egendom och var hustruns enskilda egendom, men den förvaltades av mannen och utbetalades först vid hans död som en form av änkeförsörjning. Detta hade sin grund i arvsreglernas utform1077 Mål 59 Gyllenstierna mot Kohl, revisionsakt den 9 november 1664 s. 34r (JRA, RA). 1078 Hovrättsdom den 21mars 1663 (SHA, RA). Böterna utfärdades helt i enlighet med de normer som stadgades i p. 4 i Gustav II Adolfs privilegier för Ridderskapet och Adeln 1622 (Schmedeman s. 217). 1079 Mål 59 Gyllenstierna mot Kohl, revisionsdom den 9 november 1664 vol 363 s. 94rf (RR, RA). 1080 Morgongåvoinstitutet upptogs även i 1734 års lag och fanns kvar ända fram till den nya giftermålsbalkens antagande 1920. I 1920 års GBstadgades nämligen att hustrun fick arvsrätt efter mannen om de inte hade några bröstarvingar, och därigenom försvann nödvändigheten av morgongåvan som änkeförsörjning. 5.4 Den besvärliga morgongåvojorden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=