testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 307 stadsrättslig praxis i allt större utsträckning tillämpa LLJB9 även på avlingegods i städerna. Rådhusrätten i Stockholm hade i sin stadsrättsliga praxis alltid gjort skillnad på arvegods och avlinge, även om denna inte var uttrycklig. Rubriceringen påSTLÄB19 indikerade att det var arvegods och inte avlinge som avsågs. En möjlig påverkan på stadsrätten kunde i detta fall finnas i Lübecks stadslag, som stadgade testationsfrihet över allt avlinge.1041 Ett annat problem i städerna var vilken ställning som adelns stadshus skulle ha. Adeln ville få tillåtelse att tillämpa landslagens bestämmelser även i städerna, då dessa gav större handlingsfrihet avseende testamentsdispositionen. Praxis var vacklande på området. I mål 13 Bielke mot Oxenstierna 1647 ansåg hovrätten att huset i staden var att betrakta som avlinge, och därmed omfattad av fri dispositionsrätt, men rådet hävdade att egendomen skulle skiftas efter stadslagens bestämmelser. I mål 33 Brahe, Grip mot Oxenstierna fastslog både hovrätten och rådet att stadslagens bestämmelser skulle tillämpas.1042 Även i mål 45 De la Gardie mot Lewenhaupt tillämpades STLÄB19, där den fria dispositionen omfattade var tionde penning.1043 År 1668 kom slutligen en lagförklaring som gav adeln rätt att fritt testamentera avlingeegendom på samma sätt i städerna som avlinge på landet. Det vill säga innehavaren av egendomen fick fritt förfoga över den, och släkten och kommande arvingar fick inte väcka talan mot innehavarens disposition. När innehavaren dog skulle egendomen fördelas mellan arvingarna enligt stadslagens bestämmelser ”ther förstaacquirens [förvärvaren] sielf ingen disposition gjordt hade”.1044 Denna privilegiebestämmelse gick egentligen emot stadslagen då den skilde på arvegods och avlinge i städerna, något som stadslagen inte gjorde. Detta ändrades emellertid i och med testamentsstadgan 1686, som i slutet av första paragrafen stadgade att: ”Adelens Huus i städerna, förhålles uti Testamenten lika som i Arf, aldeles efter Stadzlag.”1045 1041 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 65f. 1042 Hovrättsdom den 10 november 1655 (SHA, RA); Revisionsdom den 4 juni 1658. 1043 Hovrättsdom den 15 december 1660 (SHA, RA). 1044 Transsumpt af samtelige Sweriges Rikes Ständers bijafskied, angående Ridderskapetz och Adelens arftelia hus och fasta Egendom i Städerna, Stockholm den 22 september 1668 (Schmedeman s. 547f). 1045 Detta ändrades ännu en gång i adelns privilegier från oktober 1723 som stadgade att ”adeln hade fri disposition över deras avlinge hus och jord i städerna, efter 1668 års Biafskeds 5 §” (Palmén, Johan Filip 1894 s. 23).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=