praxis redan samma månad (se mål 143 Nils Olofsson mot Olof Karlsson samt mål 147 Johan Wrangels arvingar mot Anna Ribbings arvingar). Egendom som hade köpts för ärvda pengar räknades som avlingeegendom, vilket också var utgången i mål 49 Taube mot Lewenhaupt. Förmyndarna för Carl Lewenhaupts hustru Dorotea Wrangel hade köpt flera gods för pengar som hon hade ärvt efter sina föräldrar. Dessa egendomar skulle enligt hovrätten betraktas som avlinge och därmed fria att testamentera. Dorotea hade ju inte erhållit godsen utan motprestation – förmyndarna hade erlagt betalning för dem – och därmed var egendomen inte att betrakta som arvegods, även om pengarna i sig var ärvda.1017 Sedan tidigare var praxis att omman hade fått avlingeegendom genom arv, så skulle denna räknas som avlinge i fortsättningen och ingenting annat. Detta hävdades bland annat av Claes Rålamb, som byggde sitt resonemang på stadganden från den lybska stadsrätten.1018 Om man hade fått avlingejord genom ett testamente, så gjorde detta ingen skillnad jämfört med ett vanligt arv. Även testamenterad avlingeegendom räknades som avlinge i mottagarens hand. Denna inställning återfanns även hos Svea hovrätt och hos Kungl. Maj:t i rådet. Rådet, med bland andra Per Brahe och Gustaf Bonde, gick på denna linje i mål 45 Christina De la Gardie mot Gustav Adolf Lewenhaupts arvingar angående Gustav Adolf Lewenhaupts testamente. Gustav Adolf Lewenhaupt hade 1654 nedtecknat ett ovanligt detaljerat testamente där han i detalj hade dragit upp linjerna för såväl sönernas framtida utbildning som utformningen av deras kommande peregrinationer. Hustrun Christina gavs fria händer att disponera egendomen då Gustav Adolf inte tvivlade på att hon var en ”rättsinnigh Moder [som] grijper sina Barn under Armarne”.1019 Efter Gustav Adolfs död 1657 hamnade änkan i bråk med sina barns förmyndare angående fördelningen av makens egendom. Huvudregeln var såsom tidigare att arvegods inte fick hanteras på annat sätt än vad som föreskrevs i lagen. Avlingegods som förvärvats under pågående äktenskap 1017 Mål 49 Taube mot Lewenhaupt, revisionsakt den 18 december 1662 s. 14v (JRA, RA). 1018 Rålamb, Claes 1679 s. 298; Noodt, Birgit 2000 passim. Även Svea hovrätt hänvisade i sitt betänkande till Mevius’ kommentar av den lybska stadsrätten (RA:s ämnessamling, Juridica V, Allehanda juridica, vol. 19 1685 hovrätternas betänkande angående testamentsrätten, 1. Svea hovrätt den 21 december 1685 s. 50). 1019 Mål 45 Christina De la Gardie mot Gustav Adolf Lewenhaupts arvingar, revisionsdom den 7 februari 1661 s. 76 (JRA, RA). justitia et prudentia, kapitel 5 298
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=