justitia et prudentia, kapitel 5 295 förmån för sina barn, dels för att visa att man inte fick göra sina barn helt arvlösa. Andra användbara bibeltexter i testamentstvisterna var Heb. 9:16-17 (se ovan kap. 1), som användes för att bekräfta att ett testamente blev giltigt först efter testators död. Urkunden hade ingen rättslig verkan så länge testator var i livet, och kunde inte heller överklagas förrän testator hade avlidit.1007 Vissa testatorer valde dessutom att utan direkt hänvisning till Bibeln, uttryckligen i testamentet betona att dispositionen fick laga kraft först efter testators död. Så var till exempel fallet i Brita Bielkes testamente från 1635: ”Dock skall detta Testamente icke hafwa någon krafft för ähn iagh genom döden hädan kallat ähr.”1008 Första Mosebok 48:22 användes som generell motivering för rätten att testamentera och som stöd för fri dispositionsrätt över den egendom som man själv förvärvat: ”Jagh hafver giffvit tigh ett stycke land uthan tina brödher, som iagh medh mitt svärd och bogha, utaf the Amorreers hand taghet hafwer.” Men bröstarvingarna fick som ovan nämnts inte åsidosättas. I mål 69 Norfelt mot Örn hänvisade referenten Olof Thegner i sitt votum till Första Mosebok 48:22 som stöd för åsikten att föräldrar inte fick göra sina barn helt arvlösa utan giltig orsak därtill.1009 1600-talets många krig och farsoter bidrog till att det var viktigt att ha upprättat sitt testamente i tid. Texten i Jesaja 38:1 användes som grund för en generell rätt att få testamentera: ”På then tiden wardt Hiskia dödsjuk och propheten Esaia Amos son kom til honom, och sade til honom: Så säger Herren: Beställ om titt hus; ty tu måste dö, och icke wid lif blifwa.” En av de mest centrala frågorna inom testamentsrätten under 1600-talet var själva testamentsdispositionen. Vad och hur mycket fick man testamentera bort utan att de rättmätiga arvingarna blev förbigångna och kunde överklaga testamentets disposition? Testationsfrihet var grundprincipen lehanda juridica, vol. 19 1685 hovrätternas betänkande angående testamentsrätten, 1. Svea hovrätt den 21 december 1685 s. 11 och 49. 1007 RA:s ämnessamling, Juridica V, Allehanda juridica, vol. 19 1685 hovrätternas betänkande angående testamentsrätten, 1. Svea hovrätt den 21 december 1685 s. 9. 1008 Mål 13 Bielke mot Gabriel Gustavsson Oxenstiernas arvingar, revisionsakt den 19 augusti 1648 exceptionen bilaga A Brita Bielkes testamente från 1635 (JRA, RA). 1009 Mål 69 Norfelt mot Örn, LC 1667 vol. 118:6 referentens sammanställning (SHA, RA). 5.3 Testamentsdispositionen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=