eller ämbetsmän, användes ofta vissa på förhand fastställda mallar. Dessa hade skrivarna antingen utformat på egen hand eller så hade de kopierat någon förlaga.977 I Stockholm användes till exempel tyska urkunder som förlagor.978 De religiösa invokationerna var så pass vanligt förekommande att de närmast ansågs som obligatoriska i ett ”ordentligt” testamente.979 En som frångick den gängse normen var riksdrotsen Per Brahe, vars testamente från 1646 var för sin tid ovanligt korthugget och utan någon mer utförlig religiös inledning: ”Wij Per Brahe [alla titlar] giöre veeterligit” etc., därefter ett mycket kort tack till ”dhen aldrahögste” Gud för hans ”veelsighnelsse och många gode gåffwor” varefter drotsen fortsatte ”[s]å haffwe wij nu uthi wår wälmacht detta effter-skreffna så welat stadga och förordna som föllier [...].”980 Svea hovrätt noterade i sina protokoll när invokationen inte fanns med i ett testamente. Hovrätten påpekade till exempel att en religiös betraktelse saknades i testamentsurkunden i mål 161Hoghusen mot Hoghusen.981 När samma mål kom upp i revisionen anmärkte även riksrådet Stenbock att ”ingången är helt ovanlig ty alle Testamenten pläga begynnas i dhen Heliga Trefaldighetens nampn”.982 Invokationerna inleddes vanligtvis med satsen ”I Gudz dhen heliga Trefahligheetz Nampn, Amen”.983 Inledningarna kunde ibland sträcka sig över flera sidor och innehöll ofta hänvisningar till den heliga treenigheten, förgängligheten, överlämnandet av själen till Gud samt lovsång och tacksamhet i största allmänhet. Ett exempel på detta återfinns i Johan Sacks testamente från 1661: ”Först tackar iagGudh den aldrahögste […] för alla dhe wälgärningar […] i synnerhet sommig så Nådeligen, bewaras hafwer, af uthi mina Unga åhr hulpit uthur åthskilliige fahrligheeter, så till Siöös så til Landz, både till lijf och Siähl. Hwarföre hans helga nampn wara Ewinnerligen lofwat prijsat och ähradt.”984 Även Görvel Gyllenstierna ut977 Alsop, J. D. 1989; Marsh, Christopher 1990 s. 216. 978 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 60; Noodt, Birgit 2000 s. 85ff. 979 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 59ff. 980 Per Brahe d.y.:s arkiv, strödda godshandlingar, testamente (Brahesamlingen vol. 27 E3327, RA). 981 Mål 161 Hoghusen mot Hoghusen, revisionsakt den 14 september 1687 s. 28v (JRA, RA) 982 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 63. 983 Liknande inledning återfinns i engelska testamenten från 1600-talet (Assheton, William 1696, s. 15). Se även Houlbrooke, Ralph 1998 s. 119 samt Jordan, Wilbur Kitchener 1959 s. 16. 984 Mål 134 Sack mot Wernstedt, revisionsakt den 11 juli 1682 s. 25v (JRA, RA). justitia et prudentia, kapitel 5 288
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=