testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 287 tiden spreds bruket och blev gängse norm för upprättande av testamentsurkunder bland alla grupper i samhället.970 I England fanns testamentets religiösa inslag beskrivna i en instruktionsbok om testamenten, författad av den anglikanske prästen William Assheton som var verksam under andra hälften av 1600-talet. Assheton ansåg att juristerna visserligen var de som var bäst lämpade när det gällde testamentets rättsliga reglering, men att kompletterande vägledning av prästerskapet och kyrkan var nödvändig för att dessutom kunna göra testamentet ”[c]haritably, and may I add Prudently, and consequently to your comfort”.971 Värt att notera är att även om Assheton ansåg att den religiösa inledningen var viktig, så ställdes inga krav på att den på något sätt skulle vara personlig eller individuellt utformad. Assheton rekommenderade till och med att det skulle finnas standardiserade formulär avseende invokationerna.972 Det var under 1600-talet viktigt att testator förklarade sig själv vara en god kristen.973 Men testamentena var i religiöst hänseende inte en spegling av människans själ där testator fritt och ur hjärtat redogjorde för sin trosuppfattning, något som har hävdats i tidigare forskning.974 Det svenska 1600-talet var i religiöst hänseende en period av religiös likriktning i den lutherska ortodoxins anda. Formellt sett rådde religionstvång för landets medborgare.975 De religiösa formuleringarna speglade snarare den samtida kollektiva synen på religionen än den egna trosuppfattningen.976 De religiösa inslagen förefaller ha följt en förlaga, en slags gemensam mall, ur vilken man egentligen inte kunde dra några slutsatser om den enskildes tro. Samma formuleringar återkom i olika delar av landet, och likheter kunde också uppvisas med testamenten i andra protestantiska länder. I de fall testamentena nedtecknades av professionella skrivare, advokater 970 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 60. 971 Assheton, William 1696 s. 3. 972 Assheton, William 1696 s. 15ff. 973 Assheton, William 1696 s. 15f. Assheton gav fem råd till en testator in spe: ”make your will in your health, make a Christian will, make a prudent will, make a just will and make a charitable will” (s. 5). 974 Jordan, Wilbur Kitchener 1959 s. 16. 975 Religionens betydelse för sammanhållandet av det svenska riket kan bl.a. ses i Gustav II Adolfs konungaförsäkran från 1611 (p. 1 och 2) samt i p. 1 1634 års regeringsform: ”enighet i religionen och den rätta gudstjänsten är den kraftigaste grundvalen till ett lovligt, samdräktigt och varaktigt regemente.” 976 Jfr t.ex. Spufford, Magaret 1971 s. 40.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=