linge inte behövde vara bevittnat, så länge det var underskrivet av testator. Detta under förutsättning att man kunde konstatera att underskriften verkligen var gjord av testator själv och att det hade skett frivilligt. Målet omnämndes i flera lagförslag under 1600-talet. Johan Stiernhöök, som hade varit föredragande i målet, hänvisade till det i sitt förslag till ny ärvdabalk 1668.963 Stiernhöök betonade att svensk rätt inte automatiskt ogillade ett testamente bara för att det inte var bevittnat av tillräckligt många vittnen. Som stöd för detta hänvisade han till ”kongl. rättens och åthskillige revisionsdomar” i allmänhet, och i synnerhet till revisionsmålet från 1648.964 Målet återkom också i Svea hovrätts betänkande 1685 och det behandlades även i doktrinen, bland annat av Loccenius i Synopsis juris.965 I den medeltida kanoniska rätten ansågs testamentet vara en religiös handling som utfärdades i Guds namn.966 Också efter reformationen var testamenten utan några som helst religiösa inslag ovanliga. Testamentet var under 1600-talet ett religiöst och juridiskt dokument på samma gång. Särskilt adliga testamenten innehöll ofta långa, religiösa inledningar med utdrag ur olika bibelställen, så kallade invokationer.967 Detta sätt att inleda testamente hade varit vanligt förekommande sedan medeltiden i exempelvis England, Tyskland och Holland.968 Bruket med invokationer recipierades bland annat av svenska officerare som deltog i trettioåriga kriget, och var därför vanligt förekommande i testamenten gjorda av tidigare fältherrar. Som exempel kan nämnas Gustav Adolf Lewenhaupts testamente från 1651 och Hans Kristoffer Königsmarcks testamente från 1662.969 Med 963 Johan Stiernhööks förslag till ärvdabalk, första delen, första kapitlet (Förarbeten till Sveriges rikes lag 1666-1686 s. 25ff). Efter att ha varit verksam som revisionssekretare i mer än tjugo år, hade Stiernhöök skaffat sig en unik inblick i svensk rättspraxis. Han gjorde ofta hänvisningar till revisionsmål i sina utredningar och rättsvetenskapliga verk. 964 Johan Stiernhööks förslag till ärvdabalk, första delen, första kapitlet (Förarbeten till Sveriges rikes lag 1666-1686s. 32). 965 Almquist, Jan Eric 1946b s. 119. 966 Berman, Harold J. 1983 s. 232. 967 Begreppet kommer av det latinska verbet invocare som betyder åberopa eller åkalla. 968 Addy, John 1992 s. 2; Noodt, Birgit 2000. 969 Mål 45 De la Gardie mot Lewenhaupt, revisionsakt den 7 februari 1661 s. 76 (JRA, RA) respektive mål 149 Wrangel mot Königsmarck, revisionakt den 10 januari 1685 s. 29r (JRA, RA). justitia et prudentia, kapitel 5 286 5.2.3 De religiösa inslagen i testamentsurkunden och testamentsrätten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=