justitia et prudentia, kapitel 5 283 var av central betydelse för testamentsrättens utformning på flera olika områden. Detta samt det faktum att målet var ett av de få tillfällena då utomstående kallades in för att döma i ett revisionsmål, gör att beskrivningen av detta fall blir mer ingående än övriga i avhandlingen ingående revisionsmål. Brita hade avlidit 1646 och hennes tre systrar vände sig hösten samma år till Svea hovrätt för att framföra invändningar mot Britas testamente.947 I synnerhet vände sig systrarna mot att Brita testamenterat ett hus i Stockholm till Gabriel, och hävdade att gåvan var gjord utan orsak, utan vittnen, emot lag och bruk samt snarare på begäran och efter krav av andra (läs Oxenstiernorna) än av Britas egna fria vilja.948 De ansåg att handlingen skulle anses som olaglig då hon köpt huset genom att pantsätta arvegods till Gabriel. Det hela komplicerades ytterligare av att Brita hade testamenterat bort all sin avlingeegendom, och därigenom kunde inte hennes återstående skulder till Oxenstiernorna betalas med avlingegods och lösören.949 Systrarna ansåg att huset borde räknas som arvegods och återgå till familjen, medan Oxenstiernorna framhöll att hus i staden räknades som avlinge för adeln och därigenom omfattades av fri dispositionsrätt. Brita behövde därför inte ha släktens samtycke vid ett borttestamenterande. Vad gällde vittnesfrågan så framhöll svarandesidan att vittnen i det här fallet var onödiga, då det stod klart att Brita inte bara undertecknat testamentet utan även skrivit det själv. Det rörde sig alltså om ett holografiskt testamente. Av denna anledning hade de av Bielkarna åberopade lagrummen i det här målet ”intet [att] obligera”.950 Svea hovrätt avkunnade sin dom i november 1647. Hovrätten godkände Britas testamente och ansåg att det var giltigt avseende all hennes egendom inklusive huset i Stockholm. Allt detta skulle tillfalla Oxenstiernorna. 947 Målet togs upp av hovrätten under vårsessionen 1647. Det var besvärligt att få fram alla relevanta handlingar, och Britas bokhållare tog tid på sig att sammanställa alla dokument (mål 13 Bielke mot Oxenstierna, revisionsakt den 19 augusti 1648 s. 18 (JRA, RA)). Brita hade sedan tidigare ett inbördes testamente mellan henne och hennes man Svante Stenbock som avlidit 1632. Detta testamente var både bevittnat och hade släktens samtycke (mål 13 Bielke mot Oxenstierna, revisionsakt den 19 augusti 1648 s. 8 (JRA, RA)). 948 Mål 13 Bielke mot Oxenstierna, revisionsakt den 19 augusti 1648 s. 9 (JRA, RA). 949 Mål 13 Bielke mot Oxenstierna, revisionsakt den 19 augusti 1648, status cause (JRA, RA). 950 Mål 13 Bielke mot Oxenstierna, revisionsakt den 19 augusti 1648 s. 9f (JRA, RA). Jfr biavsked angående ridderskapet och adelns ärftliga hus och fasta egendom i städerna den 28 september 1668 (Schmedeman s. 547f).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=