vid dess upprättande för att testamentet skulle vara giltigt.922 För svenskt vidkommande kan man utifrån detta dra slutsatsen att varken den romerska eller den kanoniska rätten hade något större inflytande på utvecklingen av den svenska testamentsrätten i det här fallet. Under hela 1600-talet godkändes holografiska testamenten i rättspraxis, oavsett om de var bevittnade eller inte. Skriftliga testamenten som enbart var undertecknade av testator själv skulle helst vara bevittnade. Ett vittnes underskift var gällande även om vittnet själv hade hunnit avlida när det var aktuellt att verkställa testamentet, förutsatt att det inte förelåg några tvivel om underskriftens riktighet. I mål 90 Nilssons arvingar mot Blix godkändes ett testamente där vittnen undertecknat detsamma först en tid efter testators död. Godkännandet grundade sig dock till stor del på att hovrätten ansåg att testators önskemål var klara och tydliga, och att han hade varit vid sina sinnens fulla bruk vid nedtecknandet av testamentet. Testators önskan intygades i det här fallet även av andra personer än testamentsvittnena.923 Däremot underkände hovrätten ett vittne som var blint.924 År 1680 behandlade Svea hovrätt ett mål angående Margareta Skunks testamente där en av rättsfrågorna rörde huruvida två av testamentets legatarier samtidigt kunde vara trovärdiga testamentsvittnen. Enligt romersk rätt godtogs detta, men frågan var om detsamma gällde för svenska förhållanden. Referenten Johan Schüttehjelm hävdade att så var fallet, särskilt med tanke på att vittnenas del av arvet var tämligen begränsad.925 Vidare var det viktigt att testamentet var daterat, annars var det svårt att utröna huruvida just det dokumentet utgjorde testators sista vilja eller om det fanns senare testamenten. I december 1662 underkände hovrätten Georg Grissbachs testamente i sin helhet då urkunden saknade datering vad gällde både datum och årtal. Domstolens skäl till ogiltigförklaringen var just att man på grund av den uteblivna dateringen inte kunde avgöra om testamentet verkligen gav uttryck för Georgs sista vilja eller inte. Testamentet underkändes även på flera andra punkter: det var inte bevittnat, det innehöll motsägelser, originalet var försvunnet, fördelningen av arvet stred mot ärvdabalkens regler och så vidare. Hovrätten misstänkte att sva922 Helmholz, Richard H. 1994 s. 98. 923 Mål 90 Nilssons arvingar mot Blix, revisionsakt den 1 augusti 1677 (JRA, RA). 924 Mål 5 Charselius mot Bure, revisionsakt den 2 maj 1650 s. 6r (JRA, RA). 925 Mål 132 Skunck mot Bielke, LC1680 130:1 nr 15 referentens utsaga (SHA, RA). justitia et prudentia, kapitel 5 276
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=