testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 275 oklar, så skulle testamentet tolkas till förmån för de legala arvingarna. Den oklara formuleringen skulle inte ha någon rättslig verkan.917 Johannes Loccenius hade i Synopsis juris uttryckt att om en bestämmelse i ett testamente var så pass ”mörk” att den inte kunde tolkas, så skulle den betraktas som obefintlig. Även Claes Rålamb förde ett liknande resonemang i Observationes: om testamentet var oklart, så ”hafwa Föräldrarna sig egen otijdigheet att tilräckna”.918 För att slippa problem med bland annat bevisfrågor, så var det naturligtvis önskvärt att testator hade upprättat ett skriftligt testamente. Det kunde antingen röra sig om ett testamente som var undertecknat av testator själv, men där själva urkunden var skriven av någon annan, eller ett testamente som både var handskrivet och undertecknat av testator själv, ett så kallat holografiskt testamente. Per Brahes och Axel Oxenstiernas testamenten från 1646 respektive 1650 var exempel på den sistnämnda typen av testamenten.919 Holografiska testamenten var helt accepterade i den svenska rätten under tidigmodern tid, och de var även i bruk i flera andra europeiska länder under samma tid. Som exempel kan nämnas Frankrike och Österrike.920 Användningen legitimerades ofta med hänvisning till sedvanerättsliga och naturrättsliga argument. Den romerska rätten som den var utformad i Corpus juris civilis, erkände endast holografiska testamenten under speciella omständigheter. Det kunde till exempel röra sig om testamenten som var upprättade av soldater ute i fält eller testamenten med donationer till fromma ändamål. Detta fick till följd att det holografiska testamentet fick en svagare rättslig ställning i länder som var starkt påverkade av den romerska rätten. Som exempel kan nämnas vissa områden i det tysk-romerska riket.921 Inte heller den kanoniska rätten erkände holografiska testamenten. Oavsett om testamentet var nedtecknat eller muntligt, så krävdes att en präst och två eller tre vittnen hade varit närvarande 917 Mål 161 Hoghusen mot Hoghusen, revisionsakt den 14 september 1687, referentens votum (SHA, RA). 918 Rålamb, Claes 1679 s. 317. 919 Per Brahe d.y.:s arkiv, strödda godshandlingar, testamente (Brahesamlingen vol. 27 E3327, RA); Axel Oxenstiernas testamente finns tryckt i Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Afd. 1. Bd 1, Historiska och politiska skrifter s. 633ff. 920 Reid, Wall och Zimmermann 2011 s. 438f. 921 Helmholz, Richard H. 1994 s. 97; Jansen, Nils 2011 s. 42f. 5.2.2Frågor kring testamentets bevittnande
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=