testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 273 mentet stred mot gällande rätt och godkände enbart det först upprättade testamentet, trots principen om att viljan var föränderlig intill döden.909 Annars var huvudprincipen att det senaste testamentet skulle gälla såtillvida det inte var lagstridigt. Detta var till exempel slutsatsen i mål 60 Horn mot Sparre. Ebba Sparre hade 1653 gift sig med Magnus Gabriel De la Gardies bror Jakob Casimir, och paret fick med tiden tre barn. Alla barnen dog emellertid i späd ålder, och 1658 omkommaken då han blev träffad av en kanonkula under Köpenhamns belägring.910 I början av 1660 utfärdade Ebba två korrekta testamenten ganska kort tid efter varandra (den 20 januari respektive 6 februari) där hon på olika sätt testamenterade sin egendom till syskon och syskonbarn. Det första testamentet upphävdes emellertid aldrig formellt, testamentena var delvis motstridiga och frågan var nu vilket av dem som skulle gälla. Ett skriftligt testamente behövde inte upphävas genom en skriftlig bekräftelse. Det kunde mycket väl återkallas genom ett muntligt testamente eller en muntlig utsaga. Svarandesidan (som utgjordes av Ebbas syskon vilka ville godkänna det senare testamentet) framhöll kraftfullt att ”thet första förmeenthe Testamente är igenom thet senare rumperat [upphävt] är mehr än klart att fatta och förstå, så at ingenprobation[bevisning] ther till behöffwas”.911 Om det fanns två testamenten, så var det det senare testamentet som uttryckte Ebbas yttersta vilja, enligt principen att testator fritt kunde ändra villkoren i testamentet fram till sin död (voluntas ambulatoria usque ad mortem). En enhällig hovrätt gick på samma linje, och godkände det senare testamentet fullt ut.912 Kärandesidan beviljades revision och Kungl. Maj:t och rådet fastställde hovrättens dom.913 Även omde var få, så fanns det exempel där testators sista önskemål inte godkändes av hovrätten. Anna Margareta Oxenstierna hade på sin dödsbädd 1672 upprättat ett testamente, som nedtecknades och bevittnades av en närvarande läkare och en präst. Hennes önskan var att hennes make Claes Tott skulle få två tredjedelar av hennes del i deras gemensamma bo 909 Mål 36 Nÿt mot Nÿtenhoff, LC 1656:2 nr 11 (SHA, RA). 910 Elgenstierna, Gustaf 1926 s. 227. 911 Mål 60 Horn mot Sparre, revisionsakt den 30 maj 1663 s. 20r (JRA, RA). 912 Mål 60 Horn mot Sparre, CR den 13 april 1663 (SHA, RA); Hovrättsdom den 15 april 1663 (SHA, RA). I hovrättsdomen fanns också tillägget att om det blev någon egendom över efter att det senare testamentet verkställts, så skulle denna fördelas enligt det förra testamentets villkor. 913 Mål 60 Horn mot Sparre, revisionsdom den 30 maj 1663 (vol. 351 s. 288v (RR, RA)).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=