för sin sak var att Sofia inte hade varit vid ”skähl och förstånd” då hon nedtecknade testamentet. Han ansåg bland annat att ordvalen var konstiga, och att hela testamentets komposition var full av ”underligheter”, alltså kunde det inte ha varit skrivet av ”klockt folck”. Men några direkta bevis för sina påståenden kunde inte svarandesidan presentera.884 Hovrätten ansåg i sin dom att den testamenterade egendomen utgjordes av Sofias avlinge. Denna kunde svarandesidan inte ställa några som helst krav på, och de kunde inte heller hindra Sofia från att testamentera egendomen till brorsbarnen. Gustav och Märta var alltså berättigade till sina hemman samt upplupna räntor.885 Filip Bonde ansökte ombeneficium revisionis, men det dröjde hela åtta år från hovrättsdomens avkunnande innan ansökan gjordes. Gustav och Märta ville därför hävdares judicatapå grund av att så lång tid hade förflutit. En revisionsdom avkunnades trots detta i november 1663. Kungl. Maj:t och rådet menade emellertid att hovrättens dom var grundad på så goda skäl, att revisionen också approberade den. Ingenting ändrades alltså i sak.886 Med undantag av fastighetsköp kännetecknades de flesta svenska rättsområden under 1600-talet av formlösa rättshandlingar. I de medeltida lagarna fanns inga formella krav på eller regler för hur ett testamente skulle vara utformat. Även frågan om hur många vittnen som krävdes för att styrka testamentets riktighet saknade reglering i den skrivna rätten. Standardiserade testamenten med tydliga formkrav var ett undantag även i många andra europeiska länder.887 Rent generellt kan man säga att den europeiska arvs- och testamentsrätten under tidigmodern tid snarare kännetecknades av skillnader och avvikelser än av enhetlighet och gemensamma principer. Det gällde inte minst formfrågor beträffande testamentet, som till exempel hur många vittnen som krävdes. Antalet vittnen kunde nämligen variera inte bara från land till land, utan till ochmed från en stad till en annan i samma region. Det fanns även skillnader beträffande vem 884 Mål 34 Thuresson och Thuresdotter mot Bonde och Kyle, revisionsakt den 17 november 1663 s. 16vf (JRA, RA). 885 CR den 22 november 1655 (SHA, RA); Hovrättsdom den 27 november 1655 (SHA, RA). 886 Revisionsdom den 17 november 1663 (vol. 357 s. 561 (RR, RA)). 887 Servais, Paul 2002 s. 156. justitia et prudentia, kapitel 5 266 5.2 Formfrågor avseende testamentet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=