testamentet i hovrättens rättstillämpning och rättsbildning 255 och avlinge.839 I det Rosengrenska förslaget till ny landslag som utarbetades i början av 1600-talet – men som aldrig antogs på grund av motsättningar mellan kungamaktens och adelns intressen – fanns en uppräkning av de fall där det var befogat att göra en bröstarvinge arvlös. Dessa fjorton arvlöshetsrekvisit var delvis hämtade frånNovellae i Corpus juris civilis, och förekom i olika versioner i flera svenska lagsamlingar under 1500-talet.840 Svea hovrätt använde sig av de fjorton punkterna i sin praxis under 1600talet, även om man inte hänvisade till dem som romersk rätt utan snarare som naturrättsliga grundsatser. Lagkommissionen hänvisade däremot direkt till Novellae i sitt första förslag till Ärvdabalk 1690.841 Ett annat exempel på omständigheter som under 1600-talet kunde leda till arvlöshet var en mesallians, det vill säga ett fall där en adlig person gift sig med en person av lägre samhällsställning. Ett sådant äktenskap stod i strid med adelns privilegier från 1622. Om en dotter gifte sig mot sin faders eller moders vilja, så gick hon miste om både sitt fäderne- och mödernearv, men andra eventuella arv fick hon behålla. Om hon senare blev förlåten av sina föräldrar, fick hon åter ärva dem i vanlig ordning.842 Ett giftermål utan de närmaste släktingarnas samtycke medförde alltså att adliga döttrar gick miste om den arvejord som de annars en gång skulle ärva, och jorden gick istället till andra släktingar. Under hela 1600-talet försvarade Riddarhuset ivrigt denna bestämmelse som hade sin rättsliga grund i de medeltida lagarna. Dessa bestämmelser liksom de diskussioner om adliga giftermål som hade förts från slutet av 1500-talet och framåt, låg till grund för utformningen av adelns privilegier på 1620-talet. Enligt adelsprivilegierna blev döttrar arvlösa om de begick lägersmål (en äldre benämning på könsumgänge utanför äktenskapet) eller om de gifte sig mot föräldrarnas kan hade drivit igenom. Enligt den kanoniska rätten hade däremot en bannlyst rätt att göra ett testamente över sin egendom, och ett sådant testamente skulle anses som giltigt (Helmholz, Richard H. 1996 s. 382) 839 RA:s ämnessamling, Juridica V, Allehanda juridica, vol. 19 1685 hovrätternas betänkande angående testamentsrätten, 1. Svea hovrätt 21 december 1685 s. 15f. 840 Novellae 115:3 (Corpus iuris civilis. Vol. 3, Novellae s. 536-544); Kap. 2 ÄB i det Rosengrenska lagförslaget (Lagförslag i Carl den niondes tid s. 320f). Det kunde röra sig om fall där barn brukat våld mot sina föräldrar, ogrundat anklagat dem för gärningar de inte hade begått, barn som hamnat i osedvanligt dålig sällskap trots föräldrarnas förmaningar eller barn som hindrat fadern att göra ett testamente. Se även Posse, Johan August 1850 s. 26. 841 Se lagkommissionens protokoll den 11 mars 1690 (Förarbetena till Sveriges rikes lag 16861736 bd 1s. 188f) samt det första lagförslaget till ny ÄB 1690 (Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 4 s. 91).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=