testamentet i den svenska lagstiftningen 245 fulländade och perfekta av alla rättsordningar. Jägerskiöld ansåg att även Stiernhöök, som ofta framställs som den främste företrädaren för den svenska rätten, var påverkad av den romerska rätten. Tidigare forskare – bland andra Westman808 och Holmbäck – hade varit av den uppfattningen att Stiernhöök i mycket liten utsträckning recipierat den romerska rätten. Den svenska receptionen av den romerska rätten var enligt Jägerskiöld ett led i en större allmäneuropeisk utveckling. Receptionen hade därför inget samband med vem eller vilka grupper som för tillfället innehade den politiska makten i landet. Jägerskiöld menade att den kritik somemellanåt riktades mot hans undersökningar av hovrättsmaterial om den romerska rättens påverkan på svensk rätt, var felaktiga. Han hävdade själv att undersökningsmaterialet var både fullgott och representativt, men att den främsta oviljan att ”godta källornas vittnesbörd” grundade sig på en ”nationalistisk tradition”. Svensk rätt var svensk och hade utvecklats av egen kraft, och så hade det alltid varit. Det historiska vurmandet hade förekommit redan på 1600-talet, och förbudet mot bruket av utländsk rätt på 1680talet hade nationalistiska förtecken. Detta synsätt fanns kvar inom den rättshistoriska forskningen ända fram på 1900-talet. Dess förespråkare ansåg att ”[s]vensk rätt måste ha utvecklats av folket och dess rättskunniga ledare på grundval av svensk rättspraxis”.809 Men det var svårt för dem att bortse från det faktum att den svenska rättsliga litteraturen var starkt påverkad av utländsk rätt. En bortförklaring var emellertid att verken inte ansågs spegla den samtida svenska rättspraxisen. Ett felaktigt synsätt, enligt Jägerskiöld.810 Under 1800-talet dominerade uppfattningen att den romerska rätten var ett främmande inslag i Sverige, och den framställdes till och med som en ”farlig kraft”.811 Detta vittnar om påverkan från den historiska skolan och från de nationalromantiska strömningarna. Men under 1800-talet började med tiden allt fler att framhålla den betydelse som den romerska rätten trots allt hade haft för den svenska rättsutvecklingen på flera områden. Bland andra kan nämnas Alfred Ossian Winroth, Johan Thyrén och Fredrik Schrevelius. Under första hälften av 1900-talet publicerades en rad rättsvetenskapliga arbeten om den romerska rättens påverkan på olika 808 Westman, Karl Gustaf 1937 s. 51. 809 Jägerskiöld, Stig 1984 s. 229. 810 Jägerskiöld, Stig 1984 s. 229. 811 Fenger, Ole 1977 s. 45.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=