testamentet i den svenska lagstiftningen 241 som förekommit i stor omfattning redan under medeltiden, framförallt i städerna. Under 1600-talet fick äkta makar rätt att gemensamt förordna om successionen till den del av deras egendom som inte var underkastad strängare arvsrättslig reglering. Sådana förordnanden behandlades som avtal. Problemkunde uppkomma då den ena avmakarna önskade att ändra eller återkalla förordnandet. Kunde detta göras utan den andre makens vetskap eller medverkan? Enligt den dåtida avtalsrättsliga synen skulle detta inte vara möjligt. Rålamb till exempel godtog inte avtalsrättsliga justeringar av inbördes testamenten medan Loccenius ansåg att metoden var i sin ordning, i alla fall mellan barnlösa makar.792 Omfattningen av den rättsvetenskapliga produktionen under 1700-talets första årtionden var ringa. Detta hade bland annat sin förklaring i det stora nordiska kriget som pågick mellan åren 1700 och 1721. Arbetet med en ny landsomfattande lag hade varit igång sedan 1680-talet, men trots det bestod de rättsvetenskapliga verk som publicerades under denna tid i just kommentarer till de gamla lands- och stadslagarna. År 1702 utkom Petter Abrahamsson med en kommentar till både lands- och stadslagen. Landslagskommentaren utkom i ytterligare en upplaga 1726 medan stadslagen analyserades i en ny kommentar av Israel Arnell 1730.793 Den främste svenske rättsvetenskapsmannen under första hälften av 1700-talet var David Nehrman. Han var som nämnts ovan en naturrättsligt orienterad jurist som tog avstånd från det tysk-romerska beroendet, som hade funnits hos många av rättsvetenskapsmännen under 1600-talet. Han ogillade den romerska rättens särställning, och ville istället lyfta fram den svenska rätten. Nehrman menade att ”nyttan av att studera romersk rätt är synnerligen ringa” då denna inte gick att applicera direkt på svenska förhållanden. Han ansåg bland annat att Corpus juris civilis var inkonsekvent och oklart uppbyggd, och att den av denna anledning inte ens var tillämplig som källa för naturrätten.794 Kritiken mot den romerska rättens auktoritet fortsatte under 1700-talets gång. År 1730 lade Sven Bring (adlad Lagerbring) – en av Nehrmans studenter – fram en avhandling om missbruket av romersk rätt i Sverige. Lagerbring menade att den främmande rätten nådde Sverige genom de 792 Jägerskiöld, Stig 1969 s. 211. 793 Björne, Lars 1995 s. 69ff. 794 Ylikangas, Heikki 1984 s. 146.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=