testamentet i den svenska lagstiftningen 229 Juridikens två stöttepelare under undersökningsperioden var teologin och den utländska rätten. Det medeltida tänkandet dröjde sig kvar i rättsvetenskapen även under 1600-talet. Den kontinentalaius commune-traditionen liksom religionen var av stor betydelse. Den nordiska rättsvetenskapen på 1600-talet stod ”i teologins tjänst”, och det var inte tal om någon tryckeller tankefrihet under det ortodoxa 1600-talet beträffande de juridiska skrifterna. Rättsvetenskapen var underordnad teologin.736 Detta märktes även på den ställning som juridiken hade som ämne vid universiteten, där juridiken kunde uppfattas som ett biämne till teologin. Receptionen av den lutherska läran och synen på kyrkan fick stor betydelse för utvecklingen av rättsordningarna i de nordiska länderna. Kyrkan och prästerskapet utövade inflytande på både lagstiftningen – särskilt inom familjerätten och straffrätten – och rättskipningen, genom det faktum att kyrkan hade egna domstolar. Gudstjänsterna fyllde också en viktig funktion då prästerna läste upp nya lagar och förordningar från predikstolen. Ny lagstiftning spreds alltså till befolkningen via kyrkan.737 Under tidigmodern tid var dessutom tanken på att lagen skulle behandla alla människor som likar frånvarande. Istället var den rådande uppfattningen att det var olikheter som byggde upp både samhället och lagstiftningen, något som bland annat fick återverkningar i ståndssamhällets privilegiesystem. Systemet förutsatte ojämlikhet, vilket bland annat avspeglades i synen på äganderätten, och lagens tillämpande styrdes av om fallet rörde en man eller kvinna, bosatt på landsbygd eller i stad, frälse eller ofrälse. Suum-läran dominerade med andra ord. Under den senare delen av medeltiden inrättades juridiska fakulteter vid de första nordiska universiteten i Uppsala (1477) och Köpenhamn (1479). Juridiken betraktades dock, som sagts ovan, som ett sidoämne till prästutbildningen. De rättsområden som ingick i undervisningen under den katolska tiden var kanonisk rätt och romersk rätt. Någon undervisning i inhemsk rätt förekom överhuvudtaget inte på 1500-talet. Professorerna själva var huvudsakligen utbildade vid tyska universitet. I Uppsala låg undervisningen nere under nästan hela 1500-talet (på grund av reformationen), och universitet öppnades igen först 1593. Detta ledde till att 735 Björne, Lars 1984 s. 161. 736 Björne, Lars 1995 s.17ff. 737 Anners, Erik 1990 s. 70. Beträffande kyrkans roll som förmedlare av ny lagstiftning, se t.ex. Reuterswärd, Elisabeth 2001.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=