justitia et prudentia, kapitel 4 224 bruk hade rätt att upprätta ett testamente.716 Därpå följde en diskussion om vad som hände om en döende person i vittnens närvaro gjorde ett muntligt testamente, och om detta sedan borde nedtecknas eller inte. Hur skulle man formulera formkraven beträffande testamenten som gjorts muntligt i all hast, till exempel vid dödsbädden? En del ledamöter menade att även denna typ testamenten borde vara skriftliga medan andra ansåg att det var ett orimligt krav. Visserligen var det en klar fördel om testamentet senare nedtecknades, men om så ej blev fallet skulle testamentet inte för den sakens skull betraktas som ogiltigt.717 Föredragningen fortsatte under våren och hösten, efter uppehåll under sommarmånaderna. Lindschöld avled i juni 1690 och efterträddes av Nils Gyldenstolpe, en av Karl XI:s förtrogna och förespråkare för enväldet. Kungen ville vid den här tiden att hovrätterna skulle avlämna betänkanden över de delar som han betraktade som färdiga, nämligen giftermålsbalken och ärvdabalken. Kommissionen ansåg emellertid att lagförslagen ännu inte var i sådant skick att de kunde skickas iväg på remiss.718 Reformarbetet fortsatte under hösten. I september konstaterade kommissionen tre saker vid uppläsandet av vad som var stadgat om testamente: för det första att skillnad gjordes mellan ärvt och köpt, för det andra att man fick ge mer till barn än till andra och mer till ett barn än till de övriga samt för det tredje att man till något av barnen kunde förordna ett fideikommiss med viss frihet i villkoren.719 I november samma år skickades förslaget till ny ärvdabalk samt förslaget till ny giftermålsbalk till bland annat Svea hovrätt för granskning.720 Endast ett fåtal av de avgivna svaren finns bevarade, bland annat från Svea hovrätt, Göta hovrätt, Östergötlands län samt Kronobergs län. Utlåtandena föredrogs i kommissionen under april till december 1692.721 716 Beträffande testamenten gjorda av slösare eller alkoholpåverkade personer (testamentum prodigi) yttrade Lindschöld följande: ”Alt hwad som giöres aff dem, som sitt wett och förstånd hafwa, bör, så wijda såssom det elliest i sig sielf lofligit är, giälla, äfwen som in crime bör alt det swaras, som i dryck skier etc. Altså är her nog införa, att testamente bör skie af den, som sitt wett och förstånd hafwer” (Förarbetena till Sveriges rikes lag 16861736bd 1 s. 265). 717 Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 1 s. 261. 718 Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 1 s. 277. 719 Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 1 s. 331 720 Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 4 s. XIV. 721 Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 7 s. VI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=