testamentet i den svenska lagstiftningen 207 revidering hösten 1603.651 År 1604 sammankallades riksdagen på nytt, denna gång i Norrköping. Något beslut fattades emellertid inte i frågan om en lagreform. Kungen presenterade inte något utkast till ny lag, utan istället framfördes på nytt kravet på att en lagkommission skulle ta hand om arbetet med lagreformen. Så beslutades också och en grupp av adelsmän under ledning av ståthållaren Ture Håkansson Rosengren utsågs, och fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till ny landslag. Det Rosengrenska förslaget var dock alltför adelsvänligt och föll inte kungen i smaken, varvid Karl IXlät omarbeta sitt eget, mer kungavänliga (om än ofullständiga) lagförslag. I det Rosengrenska lagförslaget nämndes termen testamente vid flera tillfällen, och inte bara då det gällde gåvor till kyrkan. Men institutet reglerades inte mer uttryckligen.652 Även i Karl IX:s förslag till ny ärvdabalk togs testamentet upp som ett särskilt rättsinstitut. Det enda stället i de båda lagförslagen där testamentet på något sätt reglerades mer utförligt var i kap. 29 i Karl IX:s ärvdabalksförslag. Detta hade inte någon motsvarighet i det Rosengrenska förslaget.653 Rent allmänt kan man säga att det Rosengrenska lagförslaget var mer konservativt än kungens lagförslag. Det följde landslagens balkindelning, och innehöll egentligen inte så många nyheter mer än en modernisering av språket. Inget av de nya lagförslagen antogs dock på grund av motsättningar mellan kungens och adelns intressen, och arbetet med en lagrevision lades på is.654 Först på 1640-talet återupptogs revideringsarbetet på allvar. I november 1642 sammankallades en ny lagkommission bestående av vice presidenterna från hovrätterna i Stockholm, Jönköping och Åbo samt 16 andra lagfarna män från både överrätter och underrätter. Bland kommissionens ledamöter kan bland annat Jakob Skytte (son till Johan Skytte), Johan Stiernhöök och Georg Stiernhielm nämnas.655 Ledamöterna beordrades att infinna sig i Stockholm i början av februari 1643 för att ”öfverlägga om afhjelpande af åtskilliga brister i justitieverket”.656 Redan i mars samma år presenterade kommissionen ett första principbetänkande rörande diverse juridiska frågor, bland annat frågan om bruket av testamente på 651 Hermansson, Åke 1962 s. 175. 652 Lagförslag i Carl den niondes tid s. 320, 321 och 325. 653 Lagförslag i Carl den niondes tid s. 135, 136, 146 och 148. 654 Berg, Tor 1920 s. 135; Hermansson, Åke 1962 s. 174ff. 655 Handlingar rörande 1642 års lagkommissions. 14. 656 Posse, Johan August 1850 s. 66.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=