justitia et prudentia, kapitel 4 202 tidigare av ett mer rörligt kapital. Makens rättigheter ökade alltså på bekostnad av släktens anspråk.633 Under 1340-talet begränsades kyrkans inflytande på lagarna av den svenske kungen Magnus Eriksson. Det märktes inte minst vid utformningen av landslagen vid mitten av 1300-talet, där kungen försökte tona ned kyrkans rätt att få anspråk på egendom genom donationer och testamenten. Men dessa åsikter kom aldrig till uttryck i någon lagtext, då motsättningar med kyrkan ledde till att den nya landslagen aldrig fick någon kyrkobalk. Kyrkan ogillade det faktum att den världsliga lagstiftningen gjorde intrång på den kanoniska rättens områden, och protesterade därför mot alla lagförändringar som stod i strid med den kanoniska rätten. En nationell kyrkolag rimmade dessutom illa med den katolska kyrkans karaktär av en universell sammanslutning när det gällde rättsliga frågor.634 Vid tillkomsten av Kristoffers landslag 1442 var det inte ens tal om att försöka uppnå en kompromiss: för både de världsliga instanserna och kyrkan stod det klart att lagen inte skulle innehålla någon kyrkobalk. I den nya landslagen konstaterades att kungen hade den högsta domsmakten över den världsliga lagen, men inte över de andliga målen. Istället fick reglerna i ULKBi fortsättningen att tillämpas såsom kyrkobalk för hela landet. Med vissa korrigeringar var sedan valda delar av ULKBi bruk ända fram till dess att kyrkolagen antogs 1686.635 Även kyrkans lagstiftning blev föremål för diskussion på 1440-talet. Vid ett provinsialkoncilium i Söderköping 1441 beslutades på initiativ av ärkebiskopen att ett lagverk skulle utarbetas för att sedan stadfästas och ges officiell status. Lagverket Statuta provincialia provinciae Upsalienses innebar en kodifiering av den svenska kyrkorätten och kan liknas vid kyrkans motsvarighet till landslagen.636 I Magnus Erikssons landslag fanns alltså inga uttryckliga bestämmelser beträffande testamenten. I lagen fanns egentligen bara ett användbart stadgande på området. Det återfanns i jordabalkens elfte kapitel, och var 633 Taussi Sjöberg, Marja 1996 s. 89 634 Brev från de kyrkliga företrädarna daterat den 8 mars 1347 i Örebro (Svenskt diplomatariumbd 5 åren 1341-1347 brev nr 4148 s. 643). 635 Kyrko-lag och Ordning, som then stormägtigste Konung och Herre, herr Carl then Elofte, Sweriges, Göthes och Wändes konung, åhr 1686 hafwer låtit författa, och åhr 1687 af Trycket utgå och publicera. Jemte ther til hörige Stadgar, Stockholm 1833 636 Testamenten reglerades i tionde kapitlet i statuterna (Nehrman, David 1752 förordet). 4.2.3 Testamentet i lands- och stadslagen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=