justitia et prudentia, kapitel 4 191 Fideikommissinstitutet blev under 1600-talet populärt hos adeln. Till en början rådde dock viss tvekan beträffande lagligheten av dessa förordnanden. Kärnan i fideikommissinstitutet, det vill säga rätten att sätta upp villkor för egendomens förvaltning för alla kommande generationer, var omstridd. En av förespråkarna var hovrättspresidenten Per Brahe, en annan var riksskattemästaren Gustav Bonde.587 Den huvudsakliga inställningen hos hovrätten var att fideikommiss bara kunde inrättas i jord som i testators hand var att betrakta som avlinge. Johan Stiernhöök föreslog emellertid i sitt förslag till ärvdabalk på 1660-talet att testamenten med fideikommissförordnanden skulle kunna godkännas även avseende arvejord, om egendomen gick till en av de lagliga arvingarna. Att en arvinge fick mer än de andra var inte lagstridigt, ansåg Stiernhöök. Lagens syfte var att ”conservera godzen widh släkten” och så skedde även i dessa fall.588 Rättsläget klarnade emellertid först i och med testamentsstadgan 1686, som genom utförliga bestämmelser i den femte punkten för första gången reglerade fideikommissinstitutet i svensk rätt. Genom testamentsstadgan fick vem som helst rätt att upprätta fideikommiss i både lös och fast egendom. Då det gällde fast egendom fick man dock bara använda sig av avlingejord då man ville upprätta ett nytt fideikommiss. Arvejord skulle nämligen ärvas enligt de vanliga arvsreglerna.589 Nedanstående avsnitt innehåller en redogörelse för hur lagstiftningen kring testamente var utformad i den svenska rätten från medeltiden fram till 1686 års stadga. Även den samtida juridiska litteraturens syn på bruket av testamente behandlas till vissa delar. Den formav testamente som uppkom i Sverige undermedeltiden hade inte mycket mer än namnet gemensamt med det romerska testamentet. Det 587 Winberg, Christer 1985 s. 39f. 588 Johan Stiernhööks förslag till ärvdabalk, första delen, första kapitlet (Förarbeten till Sveriges rikes lag 1666-1686s. 27). 589 1686 års testamentsstadga p. 5 (Schmedeman s. 992f). Fideikommissinstitutet diskuterades livligt under arbetet med 1734 års lag. Fideikommissfrågan behandlades av lagkommissionen i samband med utformningen av den nya ärvdabalken (Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd 1 s. 320ff, 329ff). 4.2 Testamentet i den svenska lagstiftningen 4.2.1 Testamentet under den förkristna tiden och tidig medeltid
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=