tt par kilometer nordvästom skånska Tomelilla ligger byn vackert dekorerade dopfunten i sandsten, daterad till omkring 1160, finns fortfarande bevarad i den nya kyrkan. Det har rått delade meningar om vilka figurerna på dopfuntens bildfris skall föreställa, men en teori som framförts av konsthistorikern Torkel Eriksson menar att bildserien visar legenden om den helgonförklarade Sankt Fridolin.7 Fridolin var verksam sommunk under 500-talet och grundade bland annat flera kloster. Under en mission i Schweiz omvände Fridolin den rike jordägaren Ursus, och Ursus upprättade ett testamente i vilket han förordnade att en stor del av hans tillgångar skulle tillfalla Fridolins kloster. Efter Ursus död bestred emellertid hans bror Landolf testamentet. Landolf hänvisade bland annat till att testamentet inte var bevittnat, och vägrade att överlämna Ursus egendom till klostren. Arvstvisten hamnade till slut i domstol. Fridolin hade av naturliga skäl svårigheter med bevisningen då huvudvittnet Ursus var död, men han begav sig till dennes grav och uppväckte honom från de döda. Ursus följde sedan med till rätten och vittnade där om testamentets riktighet. Han uttryckte även sin stora besvikelse över att Landolf hade försökt att bestrida testamentet. Landolf blev i och med detta överbevisad, Tryde. Här fanns tidigare en medeltidskyrka som revs på 1860talet till förmån för den nuvarande kyrkan.6 Den medeltida och justitia et prudentia, kapitel 1 19 4 Posse, Johan August 1850 s. 135. 5 Nehrman, David 1729 s. 403. 6 Dopfunten lär vara utformad av stenmästaren Magister Majestatis, även känd som Trydemästaren eller Tryde-Hablingbomästaren, eftersom hans två mest kända verk återfinns i Tryde kyrka i Skåne och i Hablingbo kyrka på Gotland. Dopfunten skickades till världsutställningen i Paris 1867 och vann där en bronsmedalj för sina skulpturala kvaliteter (Tynell, Lars 1921 s. 134f och 142). 7 Äldre tolkningar, framförda av bl.a. Johnny Roosval, har menat att dopfuntens bildserie ska föreställa det polska nationalhelgonet Stanislaus, som var biskop i Krakow på 1000talet (Roosval, Johnny 1917). E 1. Inledning Lagen innehåller föga om testamente, och så äfven i andra saker. Johan Gyllenstierna under en diskussion i rådet i 16684 Sweriges gamla Lagar tala mycket sparsamt om Testamenten. David Nehrman 17295
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=