testamentet i den svenska lagstiftningen 187 neralguvernör i Estland, och Sophia fick föra processerna på egen hand.569 I ett brev till sin make skrev Sophia angående de många rättsprocesserna: ”Gud förlåte dina ilaka systrar för all den förtret, de ha fogat mig till i min herres frånvarelse. Det är så mycket, att jag tror, att man kan göra en hel bok full däraf.”570 Syskonen De la Gardie var alltså inblandade i fler arvstvister med varandra, bland annat till följd av den besvärliga ekonomiska situation som familjen hamnat i efter reduktionen och på grund av villkoren i moderns testamente. År 1678, fyra år efter moderns död, var Ebba Brahes testamente föremål för en rättstvist i Svea hovrätt mellan Maria Sophia och Gustav Adolf.571 Tio år senare var Kristina Katarina och Ebba Margareta (företrädd av sin man Per Sparre) inblandade i ännu ett testamentsmål.572 Sådana släktprocesser var långt ifrån ovanliga i reduktionens kölvatten, men sammantaget kan man dock inte se någon markant ökning av antalet testamentsmål under åren efter reduktionen. Under perioden 1680-1690 behandlade Svea hovrätt 38 mål rörande testamenten, vilket var att jämföra med 55 mål under 1670-79 och 33 mål under 1660-69.573 Fideikommiss hade sitt ursprung i den romerska familjerättens fideicommissum(vilket översatt från latin betyder ”anförtrott på heder och samvete”), och innebär att en viss jordegendom till följd av ett förordnande för all framtid skulle stanna i en viss släkts ägo enligt vissa villkor. Förordnandet gjordes oftast genom upprättandet av ett fideikommissbrev eller ett testamente. Med fideikommiss avsågs i svensk tidigmodern rätt en fast eller lös egendom som enligt ett särskilt förordnande skulle bevaras ominskad för all framtid och följa en viss successionsordning. Successionsordningen angav på grundval av sådana omständigheter som släktskap, kön och ålder, kretsen av de personer som kunde komma i fråga som innehavare av fideikommissegendomen liksom även företrädesordningen mellan dessa. Vanligtvis begränsades arvsrätten till manliga arvingar i nedstigande 569 LC vol. 126:8 (SHA, RA). 570 Tegnér, Elof 1896 s. 282. 571 Hovrättsdom den 16 december 1678 (SHA, RA). Målet gick inte vidare till revision. 572 Hovrättsdom den 10 mars 1688 (SHA, RA). Målet gick inte vidare till revision. 573 Kuylenstiernas sakregister till Svea hovrätts domar 1615-1679 kompletterat med Svea hovrätts arkiv (främst domböcker) RA samt kortkatalog till Justitierevisionens revisionsakter RA. 4.1.2Fideikommissinstitutet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=