testamentet i den svenska lagstiftningen 185 redan tagit emot en viss egendom rätt att behålla denna? I reduktionens spår följde många och långvariga rättsprocesser om egendomar, arv och testamenten. Dels hade de berörda familjerna hamnat i ekonomiskt trångmål till följd av godsindragningarna, dels hade reduktionen bidragit till att man tvingades att kartlägga tidigare arvskiften, egendomsbyten och köp för att reda ut äganderätts- och besittningsfrågorna. Ytterligare ett faktum som gjorde dessa processer särskilt besvärliga var att många av de berörda parterna redan hade hunnit avlida när processerna väl kom igång. Av medlemmarna i Karl XI:s förmyndarregering var till exempel bara två i livet då räfsten vidtogs. Det blev därför arvingarna som så att säga fick de rättsliga tvisterna i arv. Vissa äkta makar försökte genom till exempel äktenskapsförord och andra liknande avtalslösningar, skriva över egendom på den part som minst drabbades av reduktionens beslut, för att på så sätt slippa att betala den andra makens skulder och rädda kvar egendomen inom familjen. Genom dessa olika former av avtal försökte man till exempel få ett visst gods att räknas som antingen fäderne- eller mödernearv, beroende på vilket som var förmånligast i det aktuella fallet.565 Ett exempel på hur olika rättsliga lösningar kunde användas för att komma undan reduktionens verkningar på 1680-talet återfanns hos familjen De la Gardie. Axel Julius De la Gardie var yngre bror till Magnus Gabriel. Han var känd som en god militär och ämbetsman, men också som en slösare av rang. Detta faktum fick Axels blivande svärfar, generalen Arvid Forbus, att sammanställa ett äktenskapsförord 1664 innan Axel fick gifta sig med hans dotter Sophia Juliana. I äktenskapsförordet försäkrade Axel att han inte tänkte göra några anspråk på hustruns egendom och framtida arv. Det stadgades vidare att Sophia inte heller var skyldig att betala makens skulder med sin egendom, något som hon senare kom att göra ändå av egen fri vilja, särskilt efter hennes föräldrars död. I gengäld sammanställde Axel ett nytt avtal, i vilket Sophia som tack för sina betalningar skulle få del av de arvegods som Axel en dag skulle ärva efter sin mor Ebba Brahe. Enligt avtalets villkor skulle den egendom som Sophia tog emot räknas som de gemensamma barnens mödernearv och inte som fäderne, allt för att undvika krav på egendomen från familjen De la Gardies sida.566 Axel drabbades hårt av reduktionen, och detta i kombination med hans 565 Rystad, Göran 2001 s. 199ff. 566 Jacobsson, G. 1931 s. 714f; Norrhem, Svante 2007 s. 174f; Tegnér, Elof 1896 s. 274ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=