testamentet i den svenska lagstiftningen 179 specifikt rättssystem eller rättspraxis, till exempel den romerska rätten. Om Paulus ville visa på någon juridisk kunskap, var formuleringen av det valda exemplet kanske inte den allra bästa, men frågan är som sagt om det var hans egentliga avsikt. Paulus främsta syfte tycks ha varit att göra ett analogislut, och betona skillnaden mellan det världsliga och det himmelska.549 I Galaterbreven kunde domstolarna hitta fler äganderättsliga metaforer och analogislut. Hänvisningar till Gal. 4:1 var också vanligt förekommande i hovrättsakterna: ”Men jagh säger: Så länge Arfwingen är, barn, är ingen åthskilnad emellan honom och en tiernare; ändoch han är herre öfver alla ägodelarna.” Versen beskrev hur människor levde under lagen före Jesus Kristus. Efter hans ankomst var de som trodde på Jesus fria från lagen genom sin tro och kunde leva i frihet. Paulus liknade återigen detta förhållande med den världsliga arvsrätten. Så länge arvingen var omyndig var det ingen skillnad mellan arvingen och en slav, då arvingen inte hade tillgång till arvet och fritt kunde bestämma över det. Detta var en liknelse till det faktum att hedningarna var slavar under sina gudar, och judarna som levde i det gamla förbundet å sin sida var bundna av sitt löfte att hålla sig till lagen. Tidpunkten då arvingen fick tillgång till arvet liknades vid tiden för Kristi ankomst: vid just den tidpunkten var ”frihetens tid kommen”.550 ”Testamente/förbund” i Galaterbrevet hade alltså en nära koppling till begreppet ”frihet” under 1600-talet. Testamentet kunde ge ett visst mått av frihet att bestämma över sig själv och sin egendom, även efter det att ens egen tid på jorden var till ända. Paulus hade en mer tvetydig inställning till ”lag” och vilken innebörd som lades i begreppet. Lagen var i sig inte något ont, men den hade misstolkats och på så vis kommit att begränsa människors frihet och deras förhållningssätt till Gud. Lagen hade därför för Paulus fått innebörden av motsats till frihet, då han menade att lagen var det som höll kvar människor i slaveri. Begreppen ”frihet” och ”äganderätt” var alltså centrala då Bibeln användes som rättskälla av 1600talsjuristerna, och bidrog till en ny tolkning av den skrivna rätten. Ett liknande resonemang fanns hos Johan Stiernhöök i hans förslag till ärvdabalk från slutet av 1660-talet. Stiernhöök förde där ett resonemang kring hur man skulle betrakta testamentet rent juridiskt med tanke på att det inte var reglerat i landslagen. Antingen kunde man säga att testamen549 Hietanen, Mika 2005 s. 118. 550 Hietanen, Mika 2005 s 137.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=