testamentet i den svenska lagstiftningen 177 tredje formen kan nämnas olika överenskommelser mellan yngre och äldre släktingar beträffande de senares omsorg på äldre dagar, till exempel det medeltida bruket av sytning.541 Under medeltiden var det vanligt att överföringarna av egendomen gjordes redan innan egendomsinnehavarens frånfälle. Man väntade alltså inte på att en arvsöverlåtelse eller ett testamente skulle träda i kraft.542 Under 1600-talet fick avtalsfriheten en allt större betydelse för den svenska rätten vilket bland annat bidrog till uppkomsten av inbördes testamente i Sverige under 1600-talet. Juristerna skapade rättsliga lösningar för att konsolidera rådande förhållanden. De försökte finna olika säkerhetssystem för att skydda individens rättigheter och familjens krav på arv. Äganderätten utgjorde alltså ofta ett nyckelbegrepp i diskussionerna kring testamentsrätten, men det var ett problematiskt begrepp. Samtidigt som lagstiftaren ville upprätthålla och förbättra besittningsskyddet ville man avgränsa det till rätt grupper av personer.543 Arvsrätten och äktenskapsrätten anknöt alltså, liksom andra områden som berörde äganderätt, i många delar till frågor kring relationerna mellan samhället, släkten och individen. Synen på förhållandet mellan dessa har varierat både vad gäller olika rättssystem och olika tidsperioder. I England fanns till exempel en omfattande testamentsfrihet redan på ett tidigt stadium. Här trädde Statute of Wills i kraft 1540 och gjorde det för första gången möjligt för jordägare att själva bestämma vem som skulle ärva deras egendomar. I Sverige intog man emellertid en betydligt mer restriktiv hållning.544 Maria Ågren har i en studie av gifta kvinnors rätt till enskild egendom under 1600-talet visat hur stadganden ur Bibeln användes som argument för äganderättsliga anspråk. Bibeltexterna användes av 1600-talsjuristerna för att visa på att en ägare hade rätt och frihet att göra vad han ville med sin egendom. Många hänvisningar var till Paulus texter, och då i första hand till hans brev till galaterna. Stadgandet i Gal. 3:15 var centralt för tolkningen av äganderätten, och användes för att legitimera att löftet stod över lagen. Bibelstället löd enligt dåtida bibelöversättning: ”Käre bröder, jagh wil tala effter menniskiosätt: Man förachtar ju icke enne menniskios 541 Ågren, Maria 2000 s. 199. Sytning innebar att gamla människor gav bort sin egendom i utbyte mot att mottagaren lovade att vårda och ta hand om dem på ålderns höst. 542 Gaunt, David 1996 s. 145. 543 Ågren, Maria 1997a s. 93. 544 Ågren, Maria 2002 s. 101f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=