justitia et prudentia, kapitel 4 174 Uppdelningen i arvejord och avlinge var i högsta grad en realitet även under 1600-talet, något som Johan Stiernhöök tog upp när han behandlade synen på jordägandet i sitt verk Om svears och götars forna rätt (1672). Stiernhöök betonade att äganderätten innehades med olika rättigheter beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det gällde dels frågan om arvejord, dels om den jord som fanns i en enskild ägares besittning tillhörde kronan eller undersåtarna, och om det i sistnämnda fallet rörde sig omenadlig eller ofrälse jordinnehavare.528 Under 1670-talet sammanställde hovrättsassessorn Olof Bärling ett förslag till ny jordabalk, där frågor kring arvejorden ägnades stort utrymme. Bärling hade liksom Stiernhöök varit medlem av 1665 års lagkommission som hade fått i uppgift att revidera de medeltida lagarna (se vidare avsnitt 4.2.4).529 Under lång tid gjordes skillnad mellan äganderätt till fast egendom och till lös egendom. Beträffande lös egendom fanns sedan gammalt individuell äganderätt till vapen, kläder, redskap och annan personlig lösegendom, och efterhand kom det enskilda ägandet att omfatta allt fler områden. Det gällde till exempel kläder och textilier, som hade ett helt annat värde på 1600-talet än vad de har idag. Ett välsytt klädesplagg hade ett så pass högt ekonomiskt värde att det mycket väl kunde fungera som säkerhet för ett mindre lån.530 Genom det förändrade synsättet på äganderätten som växte fram under 1600-talet, uppkom även nya successionsregler och arvlåtaren fick allt större frihet att själv disponera sin egendom efter sin död. Övergången från naturahushållning till en mer penningbaserad ekonomi skapade också ett behov av nya successionsregler, som inte på förhand följde en klart utstakad och tvingande arvsordning, utan gav möjlighet till att fatta egna beslut. Det borde vara upp till den enskilde individen att själv, efter bästa omdöme och förmåga, ombesörja sina arvingars intressen.531 Under lång tid såg man alltså inte till individens rättigheter vad gällde egendom. Det var först under 1600-talet som ett förändrat synsätt fram528 Stiernhöök, Johan 1672 s. 198. 529 Olof Bärlings förslag till jordabalk (Förarbeten till Sveriges rikes lag 1666-1686s. 157-182). 530 Pylkkänen, Anu 2005 s. 83. 531 Holmlund, Sofia 2007 s. 20ff. 4.1 Synen på äganderätten och avtalsfriheten under 1600-talet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=