testamentet i den svenska lagstiftningen 171 brukades av bönder, somvar ålagda att betala ränta/skatt till jordens verklige ägare, det vill säga kronan (eller en adelsman om det rörde sig om skattefrälsejord). Det faktum att bonden betalade ränta sågs som ett erkännande av att det var mottagaren av räntan som hade den verkliga äganderätten. Dominiumläran bidrog till att försvaga böndernas ställning i 1600-talets ståndssamhälle. Trots protester kunde de inte hävda sig gentemot statsmakten och adeln vad gällde äganderätten. Skattebönderna fick varken fälla skog eller jaga vilda djur i samma utsträckning som adelsmännen. Statsmakten kunde däremot, med hänvisning till dominiumläran, hävda sin rätt till både skog, malm, fiske och jakt, de så kallade regalrätterna. Det var först genom en kunglig förordning 1789 som skattebönderna till slut tillerkändes samma äganderätt som adelsmännen hade till sina ägor. Dominiumläran hade därigenom till stora delar förlorat sin betydelse.518 Den individuella äganderätten som civilrättsligt begrepp är en relativt sen konstruktion historiskt sett. Den moderna äganderätten som vi känner till den idag uppträdde först i slutet av 1700-talet i efterdyningarna av upplysningen och den franska revolutionen. Ordet ”äganderätt” förekom inte i svenska juridiska sammanhang före 1680 och återfanns inte heller i jordabalken i 1734 års lag, där istället den medeltida synen på ägandefrågor levde kvar i stora stycken.519 Begreppet äganderätt har under historiens gång haft olika definitioner, ofta beroende på vilken ideologi som har varit dominerande för tillfället. I modern tid innebär ju äganderätten som bekant att individen har en långtgående och exklusiv förfoganderätt över en viss egendom. Det moderna sättet att betrakta äganderätten överensstämmer emellertid inte med det tidigmoderna synsättet på egendomsfrågor. I äldre tid hade äganderättsbegreppet en annan innebörd. Indelning i gemensamt eller individuellt ägande är otillräcklig för att beskriva äldre förhållanden. Frågan är om man ens kan tala om individuell äganderätt överhuvudtaget, och det går inte heller att säga exakt när ägandet som vi känner det uppstod. Gränsen mellan äganderätt och nyttjanderätt var till exempel tämligen oklar ända fram till början av 1800-talet. kyrkojorden skulle dras in till kronan och omvandlades på så vis till kronojord (Sundell, Jan-Olof 2007 s. 26f). 517 Samma indelning återkom i lagkommissionens förslag till ny jordabalk 1695 (Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736bd. 4 s. 193f). 518 Sundell, Jan-Olof 2007 s. 26ff. 519 Bäärnhielm. Mauritz 1970 s. 338 och 341; Ågren, Maria 1995 s. 110.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=