”then helsosamma justitia”:1600-talets judiciella revolution 163 det bli lättare att ingripa mot rättegångsmissbruk om domskälen angavs i den avkunnade domen. Då domskälen utvecklades och blev mer omfattande öppnades en möjlighet till prejudikatbildning eftersom domskälen då i praktiken kunde skrivas om till rättsprinciper och rättsregler. Genom att samla dessa vägledande domar i olika officiella samlingar kunde hovrätten påverka och utveckla dömandet i övriga överrätter, särskilt de yngre hovrätterna. De juridiska ärenden som inkom till det kungliga kansliet överlämnades som ovan nämnts till den beredande instans som sedermera fick benämningen nedre justitierevisionen. Denna beredning tillhörde kansliet men arbetade som en självständig avdelning. Till en början sköttes dessa ärenden på samma sätt som andra ärenden inom kansliet, och målen handlades av de ordinarie kanslisekreterarna.505 Sekreterarna hade till uppgift att göra föredragningar inför Kungl. Maj:t, ta emot och vidarebefordra upplysningar i olika ärenden, se till att ärenden slutfördes och kontrollera vilka kungliga brev som utfärdades. De hade med andra ord stora möjligheter att påverka de personer som i sin tur hade möjlighet att påverka kungen. Det hände att personer vände sig direkt till en sekreterare med önskemål om att ett visst ärende skulle föredras inför Kungl. Maj:t. Det förekom också att man tipsade sekreterarna om uppgifter som inte inhämtats i ett ärende, men som man var angelägen om att någon i kungens närhet skulle känna till när beslutet fattades. Om en part ansåg att det var onödigt eller olämpligt att vända sig direkt till kungen, var ett annat sätt att påverka på indirekt väg att skaffa sig upplysningar av sekreterarna i det aktuella ärendet. Genom kontrasigneringen hade sekreterarna bland annat kontroll över vilka kungliga brev som utfärdades. Utan kontrasigneringen var nämligen inte beslutet giltigt.506 Men det viktiga var att det fanns personer i handläggningsprocessen som hade möjlighet att påverka den formelle beslutsfattaren, det vill säga kungen, och därmed också utgången av beslutet. Ärenden som sorterade under 3.5 Revisionsmålens handläggning och revisionsdomens utformning 505 Lövgren, Anna-Brita 1980 s. 138-145. 506 Lövgren, Anna-Brita 1980 s. 138-145.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=