justitia et prudentia, kapitel 3 158 1670-talet att systemet med lottning skulle tas bort. Istället skulle målen fördelas så att ledamoten med störst kompetens och bäst lämplighet i det särskilda fallet skulle bli föredragande.491 Hovrättsprocessen byggde till stor del på ett skriftligt förfarande. Stämningen var skriftlig liksom parternas inlagor, men vid behov kunde hovrätten kalla in parter, ombud och vittnen till muntliga förhör (se nedan). Muntliga vittnesförhör förekom även vid revisionsärendena i rådet.492 De skriftliga inslagen i processen kan ses som ett förvetenskapligande av rättegången, med förebild både i den kanoniska rätten och i gemeines Recht. Parternas inlagor i målet kallades för libell (kärandens första inlaga i målet), exception (svarandens svar på libellen), replik (kärandens svar på exceptionen) samt duplik (svarandens svar på repliken).493 Vid mitten av 1650-talet kom på initiativ av Svea hovrätt, ytterligare regleringar beträffade processen i 1656 års hovrättsordning för processer. I hovrättsordningen fastslogs att libellen och exceptionen inte fick vara längre än tre sidor, att de skulle innehålla alla de skäl och dokument som parterna ville åberopa, och att de dessutom skulle vara prydligt skrivna på ordentligt papper. Inlagorna fick inte heller innehålla några kränkande eller hånfulla yttranden om motparten. Den nya förordningen slog fast att efter stämningens utfärdande skulle parterna kallas till förhandling en viss dag genom anslag på hovrättens dörr.494 Vid första tillfället lämnade käranden in sin libell, ungefär en vecka senare ägde en ny inställelse rum där svaranden lämnade in exceptionen. Sedan följde samma procedur med någon veckas mellanrum med kärandens replik och svarandens duplik. Parterna fick inte inge mer än två skrifter var. Detta tidsschema kunde dock förskjutas genom att parterna begärde uppskov, vilket var möjligt och ofta medgavs av rätten. Hovrättsprocessen innehöll dock även vissa muntliga och offentliga moment. Kompletterande muntliga förhandlingar 491 Jägerskiöld, Stig 1964 s. 287f. 492 Exempel på muntliga förhör återfinns bl.a. i mål 33 Brahe och Grip mot Oxenstierna, hovrättens protokoll den 28 maj 1655, där en skrivare (Måns Nilsson) inkallades till hovrätten och förhördes om sin medverkan vid upprättandet av ett testamente (mål 33 Brahe och Grip mot Oxenstierna, revisionsakt den 4 juni 1658 (JRA, RA)). 493 1656 års hovrättsordning för processer (elva punkter), daterad den 20 oktober 1656 (Kungliga brev 1640-1659 (SHA, RA). 494 1656 års hovrättsordning för processer p. 3, 4, 6 och 7, daterad den 20 oktober 1656 (Kungliga brev 1640-1659 (SHA, RA)). På 1650-talet utfärdades även liknande instruktioner för tribunalet i Wismar. Även här uppmanades parterna att begränsa omfattningen av inlagorna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=