justitia et prudentia, kapitel 3 154 som advokat. Bland de första advokaterna fanns många färdigutbildade studenter, som just hemkomna från sina studier utomlands behövde skaffa sig en inkomst. Det var även vanligt att inflyttade utlänningar hade advokatyrket som bisyssla, utan att egentligen ha någon juridisk utbildning. Som exempel kan nämnas den från Tyskland invandrade Ignatius Meurer. Meurer var egentligen boktryckare, men hade advokatyrket som bisyssla. Utan någon egentlig juridisk utbildning – sina juridiska kunskaper hade han fått från sin tid som springpojke hos en advokat i Greifswald – var han under flera år den mest anlitade advokaten i Stockholm, både i rådhusrätten och i Svea hovrätt.473 Beträffande de för mitt vidkommande undersökta testamentsmålen, var Meurer ombud för kärandesidan i mål 2 Oxehufvud mot Leuhusen.474 Han fungerade även som svarandens ombud i mål 58 Grissbach mot Weidenheim 1662, trots att han då var över sjuttio år gammal.475 Under första hälften av 1600-talet hademånga av de främsta ombuden utländsk bakgrund.476 Som exempel kan förutom Ignatius Meurer nämnas tysken Lorenz Möller vonHall och den danskfödde Jörgen Bilefelt. Alla tre var verksamma i Stockholm, både vid rådhusrätten och vid hovrätten.477 I början av 1600-talet var den juridiska utbildningen vid universitet i Uppsala begränsad, och jurister började examineras på allvar först från 1620talet och framåt. Sedan tog det en tid innan de nyutexaminerade var ordentligt upplärda i det praktiska rättslivet. Men under 1600-talets gång blev de utbildade advokaterna allt fler. I takt med att auskultantväsendet etablerades inom Svea hovrätt från 1620-talet och framåt, började åtskilliga auskultanter också att åta sig advokatuppdrag, bland annat på grund av att de som auskultanter var oavlönade av hovrätten. De var helt enkelt tvungna att skaffa sin inkomst på annat håll. Auskultanternas bisyssla var emellertid inte oproblematisk. Hovrätten ansåg att advokatuppdraget var oförenligt med god ordning i hovrätten, och med jämna mellanrum under 473 Trolle Önnerfors, Elsa 2007b s. 101ff. 474 Mål 2 Oxehufvud mot Leuhusen, revisionsakt, vol. 1643 sept. (okt-dec) samt oresolverade (JRA, RA). 475 Mål 58 Grissbach mot Weidenheim m.fl., revisionsakt den 19 september 1666 (JRA, RA). 476 Det var en stor del av Stockholms befolkning som hade utländskt påbrå under 1600talet. Vid mitten av århundradet hade cirka en tredjedel av stadens invånare tyskt ursprung (Ahnlund, Nils 1929 s. 26). 477 Petrén, Sture 1947 s. 12 och 14.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=