justitia et prudentia, kapitel 3 152 detta intagningsstopp gällde både adliga och ofrälse sökanden (även om vissa sökanden med de rätta kontakterna nog kunde prata sig in ändå).465 Två typer av sökanden avvisades direkt. Det gällde dels fall där sökanden tillhörde en främmande religion (det finns exempel på avslag med motiveringen att sökanden var kalvinist), dels fall där underrättsadvokater sökte sig till hovrätten för att genom auskulterandet få tillgång till information i ett visst mål. Under ed fick de antagna auskultanterna ge löfte om att inte berätta om vad som sagts under hovrättens interna överläggningar, och de fick också lova att de flitigt skulle fullgöra de uppgifter som de fick sig tilldelade. Det kunde röra sig om allt från att springa ärenden till att skriva sammanfattningar av olika mål, fungera som protokollförare och utarbeta förslag till domar. Det var också underförstått att de skulle tillbringa tid i hovrättens arkiv i syfte att där studera gamla akter och på så sätt göra sig en bild av gällande rättspraxis.466 Till en början var auskultanttjänstgörningen inte tidsbestämd, men mot slutet av 1600-talet fastställdes den till två år. Den som därefter inte hade fått annan tjänst, skulle med hovrättens rekommendation avträda sin plats. Många auskultanter gick vidare som domare vid underrätterna, något som uppmuntrades av hovrätten då detta innebar ett incitament för att underrätternas rättstillämpning i större utsträckning följde och överensstämde med hovrätternas. En handfull auskultanter fortsatte som advokater, medan andra valde en karriär inom den statliga förvaltningen. Utbildningen i hovrätten hade ju inte bara gett kunskap om hur rättsväsendet fungerade utan även gett allmän träning i förvaltningspraxis och administration. Många fick därför anställning i de andra kollegierna. Också släktskap och rätt kontakter hade stor betydelse för den fortsatta karriären.467 Auskultanterna förekom regelbundet i Svea hovrätts verksamhet från 1620-talet och framåt. Det kan ha samband med de utbildningsreformer som genomfördes under samma årtionde i syfte att komma till rätta med 465 Antalet auskultanter i Svea hovrätt låg vanligtvis på cirka 15-20 stycken fram till 1660talet. Antalet ökade dock kraftigt från 1670-talet och framåt. Under 1670-talet var 44 auskultanter aktiva och under 1680- och 1690-talen drygt 80 stycken. Ökningen sammanföll med en period då domstolsväsendet expanderade kraftigt (Gaunt, David 1975 s. 91 och 97). 466 Petrén, Sture 1964 s. 86ff. För en mer omfattande studie av auskultanterna, se Gaunt, David 1975. 467 Gaunt, David 1975 s. 124ff och 142; Petrén, Sture 1964 s. 90f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=