”then helsosamma justitia”:1600-talets judiciella revolution 143 Per Brahe var konservativ, sträng lutheran, patriot och utpräglad högaristokrat, faktiskt mer uttalad aristokrat än Axel Oxenstierna. Brahe och Oxenstierna hamnade ofta i meningsskiljaktigheter, bland annat beträffande deras skilda uppfattning om adelns ställning. Brahe försvarade alltid adelns privilegier, det var en av de få punkter på vilken han aldrig gav med sig.432 Brahe hade egentligen velat bli riksdrots redan i början av 1630-talet, men fick inte något av de lediga riksämbetena som tillsattes vid 1634 års riksdag (Brahe hade själv inte kunnat närvara vid riksdagen då han var bortrest). Drotsämbetet gick som nämnts istället till Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Detta fick till följd att Brahe vägrade att tjänstgöra i hovrätten under Oxenstiernas tid som president. Axel Oxenstierna ville av olika anledningar inte ha Brahe närvarande i riksrådet, så han utnämndes istället till generalguvernör i Preussen 1635 och därefter i Finland 1637. Brahe återvände till Sverige i augusti 1640, och några månader senare blev drotsämbetet ledigt efter det att Gabriel Oxenstierna avlidit. Valet stod mellan Brahe och riksskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna, kusin till Axel. Brahe utsågs till sist genom lottning (kandidaterna fick lika många röster) till riksdrots och president i Svea hovrätt 1641.433 Brahe hade som drots två stora uppgifter framför sig: dels utvecklingen för formerna för kungens högsta domsrätt (hovrätten hade ju hittills inte riktigt fungerat som det var tänkt), dels en revision av lagen. Beträffande det förra förespråkade han reformer, vilket dock inte var fallet med det senare. Brahe genomdrev att drotsen uttryckligen skulle erkännas som chef över hela rättsväsendet och befrias från presidentskapet i Svea hovrätt, vilket också skedde 1661. Istället för drotsen skulle ett av riksråden fungera som president.434 Brahe medverkade till att alla ordinarie revisionsärenden skulle granskas av en särskild deputation med ett kansliråd i spetsen (se ovan). Vidare tillkom en rad föreskrifter och anvisningar beträffande hovrättens arbete och hovrättsprocessens utformning under Brahes ämbetstid. Brahe slutade som president i Svea hovrätt 1661, fortsatte som riksdrots och förordnades en tid senare att leda direktionen över lagens överseende och förbättrande i 1665 års lagkommission. Som riksdrots 432 Senast om Per Brahe den yngre, se Petersson, Erik 2009. 433 Nordmann, Petrus 1904 s. 143ff. Brahe fick efter valet ta emot en rad hyllningsbrev, bl.a. från Hugo Grotius som då var Sveriges ambassadör i Paris (ibid). 434 Jfr p. 5 i 1660 års additament (Hildebrand s. 47f).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=