justitia et prudentia, kapitel 3 139 detta nådige beneficio mycken olag, oskick och missbruk sig inritat haver” – och se till att mål inte överklagades från hovrätterna i onödan.419 Reglerna om hovrättens tjänsteorganisation angavs i 1614 års rättegångsordinantia, och de ändrades först genom 1734 års lag. Dock skedde vissa kompletteringar till 1614 års bestämmelser genom kungliga förordningar under 1600-talet, och genom intern rättsbildning inom hovrätten. Hovrättens ledamöter skulle, enligt 1614 års rättegångsordinantia punkt 11, utgöra sammanlagt 14 personer. Riksdrotsen fungerade som hovrättens president och hade vid sin sida i den dömande verksamheten fyra andra riksråd, fem adelsmän och fyra andra ”Lärde och Laghfarne ärhlige män”.420 Till sin hjälp hade drotsen även en vicepresident.421 Hovrätternas sammansättning ändrades något genom 1634 års regeringsform. Ledamöterna i hovrätten i Stockholm – den ”förste och förnembste” av hovrätterna – utökades till 16 stycken: fyra riksråd, sex adelsmän och sex ofrälse, medan de övriga hovrätterna i Åbo, Dorpat och Jönköping hade tolv ledamöter var (sex adelsmän och sex ofrälse) förutom presidenten. Presidenten skulle vara riksråd, men det fanns inte några krav på att de övriga ledamöterna skulle vara det. Den riktigt starka kopplingen till riksrådet fanns alltså egentligen bara i Svea hovrätt. Hovrättens ställning som kungens domstol underströks av det faktum att riksdrotsen var domstolens ordförande. Drotsen var samtidigt högsta ansvarige över landets justitieväsen, och hans omedelbara kontakt med det medeltida ämbetet minskade i takt med att de andra hovrätterna inrättades. Drotsen fick helt enkelt svårt att hinna med alla åtaganden, och hans höga ställning var inte förenlig med hans deltagande i den dömande verksamheten i Svea hovrätt, hovrätten hade ju med tiden bara blivit en av flera underinstanser. Dessutom var det viktigt att han som överordnad skulle se till att alla hovrätternas praxis var överensstämmande, vilket inte alltid 419 Kungl. Maj:ts plakat och förordning angående justitiesakerna uti dess revision, förnyat och förbättrat den 31 augusti 1682 (Schmedeman s. 772). 420 1614 års rättegångsordinantia p. 11 (Schmedeman s. 137). Samma antal ledamöter upprepades i 1615 års rättegångsprocess p. 2 (Schmedeman s. 144). 421 1614 års rättegångsordinantia p. 11 (Schmedeman s. 137). Uppdelningen av assessorerna på tre olika klasser (riksråd, adel och ofrälse) försvann 1698 (Almquist, Jan Eric 1964a s. 17). 3.3 Hovrättens aktörer
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=