justitia et prudentia, kapitel 3 136 i rådet. Domsmakten utövades därefter av änkedrottningen, de fem höga riksämbetsmännen och rådet.408 Under 1660-talet var en av förmyndarregeringens första uppgifter på det rättsliga området att ta upp frågan om behandlingen av revisionsmål. Det förekom ofta klagomål från kungen och rådsmedlemmarna över den stora mängden revisionsärenden som tog tid från andra uppdrag.409 År 1662 utfärdades ett plakat angående revisionsförfarandet. Genom bestämmelserna fick revisionen formen av ett mer ordinärt rättsmedel. I plakatet stadgades att om parterna bara iakttog de föreskrifter som fanns angående tidsfrister, betalning av revisionspengar och så vidare, skulle de få rätt till revisionsprövning. Kungen var emellertid klart missnöjd över att möjligheten till revision missbrukades. Många parter envisades med att överklaga hovrättsdomar som var ”ringa, klar[a], och odisputerlig[a]”.410 Syftet med plakatet var att försöka strama upp förfarandet med revisionsansökningar och minska antalet överklaganden. Enligt kungen överklagade många utan egentlig grund och enbart för att de var förargade över hovrättsdomen: de ville göra det besvärligt för motparten genom att dra ut på verkställigheten ännu mer. Det hände att handlingar och bevis undanhölls i de lägre instanserna för att sedan tas upp senare. Karl XI förbjöd därför att nya handlingar fick tas med i revisionsförhandlingen, om man inte kunde visa att det fanns en anledning till att de inte förebringats tidigare.411 Även riksdrotsen Per Brahe fortsatte enträget med sina reformkrav beträffande handläggningen av revisionsärendena. Brahe menade att åtminstone en särskild beredning med utvalda ledamöter borde tillsättas för att förbereda målen.412 Förslaget återkom 1663 och bestod i att en så kallad deputation skulle tillsättas inom kansliet. Dess uppgift skulle vara att vid behov hjälpa till med beredningen av revisionsärendena. I juli samma år blev Brahes önskemål verklighet då en instruktion för ”deputerade till justitiesakers överseende” utfärdades. Tanken var att deputationen inte skulle vara en permanent inrättning, utan att den skulle tillfälligt avhjälpa 408 Posse, Johan August 1850 s. 113. 409 Posse, Johan August 1850 s. 104. 410 Kongl. Maj:ts plakat angående Revision öfwer Justitiaesakerna den 28 juni 1662 (Schmedeman s. 321). 411 Kongl. Maj:ts plakat angående Revision öfwer Justitiaesakerna den 28 juni 1662 (Schmedeman s. 321ff). 412 Posse, Johan August 1850 s. 110.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=