”then helsosamma justitia”:1600-talets judiciella revolution 131 Ett initialt problem i hovrättens verksamhet var att jurisdiktionen omfattade hela riket. I detta låg bland annat en tillgänglighetsaspekt: det var besvärligt för de rättssökande parterna att ta sig till den enda hovrätt som fanns. Med tiden inrättades flera nya hovrätter som var likställda med Svea hovrätt och som organisatoriskt var uppbyggda på samma sätt. Åbo fick en egen hovrätt redan 1623. Domsagan omfattade hela Finland samt Kexholms län.390 Riksrådet Johan Skytte hade 1629 utnämnts till generalguvernör i Livland, Ingermanland och Karelen, och i hans uppdrag ingick bland annat att se över överrättsorganisationen i nämnda provinser. Skyttes reformarbete resulterade bland annat i inrättandet av hovrätten i Dorpat 1630. Hit fördes mål från Livland och Ingermanland med undantag av städerna Riga och Narva. Domstolen hade samma sammansättning som hovrätten i Åbo. Ett av syftena med de nya hovrätterna på andra sidan Östersjön var att stärka den svenska centralmakten och försöka minska adelns och städernas inflytande över området.391 Göta hovrätt inrättades 1634 som ett direkt led i den omorganisation av den statliga förvaltningen som gjordes i 1634 års regeringsform.392 Verksamheten kom dock igång först året därpå. Hovrätten placerades i Jönköping och hade till en början jurisdiktion över Värmland, Dalsland, Västergötland, Östergötland, Småland och Öland. Efter freden i Brömsebro 1645 tillkomHalland och efter freden i Roskilde 1658 även Skåne, Blekinge och Bohuslän.393 Efter alla reformationer låg alltså vid mitten av 1600-talet Svealand och Norrland samt städerna Riga, Narva och Reval under hovrätten i Stockholm. Gotland, Jämtland och Härjedalen tillkom efter freden i Brömsebro 1645.394 390 Fullmakt för Åbo hovrätt den 15 juni 1623 (Schmedeman s. 218f). Se även 1634 års regeringsform 8 § (Hildebrand s. 8ff). Vad gäller inrättandet av hovrätten i Åbo, se vidare i Melander, Kurt Reinhold 1936 samt i Schybergson, Magnus Gottfrid 1903 s. 428ff. 391 Vad gäller hovrätten i Dorpat, se vidare i Liljedahl, Ragnar 1933 samt Meurling, Anna Christina 1967. Se även 8 § 1634 års regeringsform (Hildebrand s. 8ff). 392 Fullmakt för Jönköpings hovrätt den 5 november 1634 (Schmedeman s. 220f). 393 Bendz, Gunnar 1935 s. 15-34 samt 97-102. 394 Beslutet att fyra hovrätter skulle finnas i landet återfinns i 1634 års Regeringsform 8 § (Hildebrand s. 8ff): ”[r]iket är så stort och vidt, så väl som med siö och sand skildt åt, att undersåterne och inbyggierne icke utan hinder och möda kune sökia rätten på en ort, och fördenskull ofta lida orätt för fattigdom och annan besvär skuld, därföre skole 4 hofrätter anställas öfver riket med lika macht och myndighet och efter ett sätt.” År 1653 inrättades tribunalet i Wismar. Detta var en överdomstol för Sveriges tyska provinser, som efter den westfaliska freden 1648 upphört att i rättsligt hänseende lyda under den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=