justitia et prudentia, kapitel 3 128 Ett annat extraordinärt rättsmedel som utvecklades under 1600-talet var resningsinstitutet, restitutio in integrum.377 Detta användes för att åstadkomma ändringar i domar som redan hade vunnit laga kraft. Institutet tilllämpades också för återställande av försutten tid, det vill säga den tid inom vilken överklagande av domen skulle ha gjorts. Om resningen beviljades skulle målet på nytt tas upp av den domstol, som senast hade avkunnat dom i målet. Om denna instans ännu en gång kom fram till samma domslut kunde domen istället överklagas med hjälp av de vanliga rättsmedlen.377 Sedan gammalt låg den högsta domsmakten i riket hos kungen, och kungamakten krävde att all världslig domsrätt skulle härledas från kungen. Detta motiverades med att kungen var Guds ställföreträdare på jorden och därigenom den högste domaren och rättvisans beskyddare. Organisationen av den högsta domsmakten under medeltiden hade emellertid många brister, vilket gav upphov till både rättsliga och politiska konflikter. I Magnus Erikssons landslag fanns ingen tydlig instansordning även om själva domstolsorganisationen hade fastställts till stora delar. Det fanns inte heller några klara appellationsregler. Tanken var att man skulle gå från underdomstol till överdomstol, för att sedan kunna klaga hos kungen som sista instans. Man skulle alltså vända sig till häradstinget i första hand och sedan vädja först till lagmanstinget och slutligen till kungen.379 Så skedde nu inte alltid i praktiken. Lagmanstingen användes som första instans för vissa mål och bland annat många stormän vände sig direkt till kungen eftersom de fann ”det vara under sin värdighet att låta sina privata rättssaker avgöras av de folkliga domstolarna”.380 Den kungliga domsmakten utövades på tre olika sätt. För det första fanns så kallade räfsteting. Dessa var speciella kungsting som samlades varje vår och höst, och som främst behandlade vissa typer av mål, bland annat edsörebrott. För det andra kunde man, om det ansågs nödvändigt, förutom de ordinarie räfstetingen utlysa så kallade rättarting. Slutligen kan nämnas att kungen även hade rätt att döma i riksrådet.381 Under 1500377 Pihlajamäki, Heikki 2007b s. 204ff. 378 Pihlajamäki, Heikki 2007b s. 210. Resningsinstitutet lagfästes för svenskt vidkommande genom 1734 års lag (RB kap. 31). 379 Inger, Göran 2011 s. 57. 380 Almquist, Jan Eric 1964a s. 20. 381 Inger, Göran 2011 s 55. 3.2.3 Rättegångsordinantian 1614: den första hovrätten inrättades
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=