”then helsosamma justitia”:1600-talets judiciella revolution 123 icke een person moste få taga hvem han will till ächta. Och det är intet crimen att taga een ährlig man, frälse eller ofrälse.”358 Adelsmän satt alltså som ledamöter både i hovrätten och i justitierevisionen. Hovrättens ledamöter kom främst från lågadeln, om man bortser från presidentposten och vissa av de andra höga ämbetena, medan justitierevisionen och riksrådet dominerades av högadeln. Genom att driva sina intressen genom överrätternas verksamhet, och genom att inte ställa krav på ny lagstiftning, kunde adeln få igenom sin vilja utan att behöva ge sig in i diskussioner med de övriga stånden.359 Det fanns hos den tidigmoderna staten en strävan att skapa en ny struktur i samhället. Honnörsord för utvecklingen under perioden var ordning och disciplin. Denna ambition var särskilt tydlig på det rättsliga området. Beträffande svenska förhållanden syns dessa disciplinerings- eller socialiseringsprocesser tydligt vad gällde förändringar beträffande synen på de lagar som utfärdades under den judiciella revolutionen på 1600-talet. Dessa reformer i syfte att skapa ordning kunde många gånger spegla statens sätt att förhålla sig till det övriga samhället i allmänhet. Den absolutistiska statens representanter hade en tydlig respekt för den äldre rätten samtidigt somman använde sig av nya lagar och förordningar för att styra samhället på ett effektivt och önskat sätt.360 Under 1600-talet skedde en övergång från en rättskipning utövad av lekmän till en av staten kontrollerad rättskipning, som bedrevs av utbildade jurister. Den förstnämnda äldre formen kännetecknades av att det först och främst var privatpersoner, eller mindre grupper av enskilda personer, som handlade olika mål vid domstolarna. Målen rörde i första hand inbördes förhållande mellan enskilda personer. Den statliga inblandningen var liten och den folkliga förankringen var stor. De viktigaste aktörerna på 358 Lagkommissionens protokoll den 7 mars 1690 (Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686-1736 bd 1, s. 179). 359 Jägerskiöld, Stig 1963d s. 107; Ylikangas, Heikki 1984 s. 150. 360 Ågren, Maria 1997a s. 38. 3.2.1 Från lokalsamhällets dominans till statlig kontroll 3.2 Den svenska domstolsorganisationen under 1600-talet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=