”then helsosamma justitia”:1600-talets judiciella revolution 119 privilegier från 1622 där bland annat problematiken med mesallianser – det vill säga ett fall där en adlig person gift sig med en person av lägre samhällsställning och därigenom brutit mot adelns privilegier – togs upp. Uppgifter om den svenska äktenskapsfrekvensen under 1600-talet är knapphändiga då den officiella befolkningsstatistiken tog sin början först vid 1700-talets mitt. Men troligen var den allmänna giftermålsfrekvensen hög vid den här tiden, liksom i övriga Europa, även om man vet att det under 1600-talet växte fram ett nytt äktenskapsmönster i Europa med allt färre giftermål som en framträdande faktor. Detta visade sig tidigast inom de högre samhällsklasserna. Även den svenska adeln hade under perioder lägre äktenskapsfrekvens. Detta kunde bland annat förklaras med yttre faktorer såsomde många krigen under århundradet. Många adelsmän tjänstgjorde som militärer vilket inverkade ogynnsamt på möjligheterna till familjebildning. Men även många civila ämbetsmän avstod från eller väntade med giftermål då de inte ansåg sig ha råd att försörja en familj. Ämbetsmännen avlönades med kontanter, lönen var ofta oförändrad under långa perioder, de hade inga jordegendomar att falla tillbaka på och deras anställning var konjunkturkänslig och osäker på grund av det politiska spelet inom byråkratin.339 Jord var ännu under 1600-talet den egendom som var mest värdefull. Den som ägde jord kunde alltid leva på avkastningen från denna under perioder då andra inkomster föll bort. Det var därför viktigt att hålla samman jordegendomarna inom familjen, vilket ytterligare betonade vikten av att hitta rätt gemål. Detta gällde framför allt den besuttna adeln. Vid 1600-talets början var 90 % av den då etablerade adeln jordägare.339 Adelns jordinnehav spelade alltså en betydande roll för ståndets familjebildning, de framtida arvskiftena och ståndets syn på lagstiftningen. Vid mitten av 1600-talet kunde man se ett något förändrat synsätt hos adeln beträffande de rättsliga strategierna och jordens rättsliga status. På Riddarhuset fördes livliga diskussioner rörande bland annat morgongåvor och bördsrätt på 1640-talet.341 Testamenten med familjefideikommiss började förekomma i Sverige just vid den här tiden.342 Tiden var mogen för ett nytt rättsligt synsätt. 338 Mesallianser behandlades i 4 § i adelns privilegier från 1622 (Schmedeman s. 217). 339 Elmroth, Ingvar 1981 s. 45 och 65ff. 340 Elmroth, Ingvar 1981 s. 83ff; Winberg, Christer 1985 s. 40. 341 Winberg, Christer 1985 s. 33. 342 Bergman, Carl Gunnar 1918 s. 96.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=